Med sitt förslag till ny länsindelning kan staten ta initiativet från de regionala politiker som inte lyckats bestämma sig. Om det alls blir genomfört - i svensk politik brukar förslag till omorganisering skjutas ned.

Det blev ett i högsta grad blandat mottagande på förslaget från utredare Mats Sjöstrand om hur staten ska organisera sig ute i landet som presenterades den 17 december. Bland de länsstyrelser som får stryka på foten när dagens 21 länsstyrelser ska minska till elva, kom omedelbart kritik.
Det tycks inte mildra slaget att Sjöstrand låter förlorande län fortfarande kalla sig ett län även efter en hopslagning eller att det positivt laddade ordet ”residensstad” undveks för det blygsammare ”sätesort”.

Åtta värmländska politiker skrev genast en svarsreplik till utredaren för att protestera mot Karlstads nedgradering. Inte oväntat kom istället välkomnande ord från Linköping (ny sätesort för även Jönköping), Falun (sätesort även för Gävle), Växjö (sätesort också för Kalmar) och Örebro (tar även in Värmland) medan politiker i Jönköping, Gävle och Härnösand (förlorar till Östersund) var negativa.

SKL positivt

SKL gav en godkännande nick till förslaget som innehåller många fler punkter än den nya geografiska indelningen. En fördel anser SKL vara att kompetens och resurser koncentreras – saker som en del länsstyrelser lider brist på idag. Länsstyrelsen slipper få finansiering tilldelat via nationella myndigheter och får därmed ett friare mandat att agera.

Det rensas bland uppgifterna där vissa (statlig lönegaranti) städas bort medan andra kommer till (skogspolitiken vilket innebär en flytt av 700 tjänstemän från Skogsstyrelsen).

Flera statliga myndigheter föreslås få samma uppdelning som de nya länsstyrelserna[1] för att kunna föra en direkt dialog med kommunerna. Det gäller dock inte Skolverket, Vinnova och arbetsförmedlingen.
Sjukvårdsregionerna blir i princip desamma med ett universitetssjukhus i varje nytt län.

Istället föreslås de åtta områden som Sverige delas in i när EU:s strukturfonder fördelas, ändras att passa den nya indelningen. Detta påverkar starkt ”Småland med öarna” liksom ”Norra och Östra Mellansverige” medan övriga områden påverkas i mindre grad.
Vidare föreslås alla kommunala samverkansorgan försvinna.

Påverkar regionbildning

Sjöstrand-utredningen får stor betydelse för det pågående arbetet ute i landet med att bilda regioner. Mats Sjöstrand föreslår – vilket SKL uppskattar – att ansvaret för regional utveckling i fortsättningen ska ligga hos landstingen, om de själva så önskar och har stöd av kommunerna i sin region. Fyra landsting har redan lämnat in ett sådant önskemål (Jönköpings, Gävleborgs, Norrbottens och Östergötlands län) men dessa måste i så fall arbetas om för att passa utredningens länsgränser.

Det landsting som inte kan eller vill begära att få regionalutvecklingen, får se sin förstärkta länsstyrelse hantera frågan. Dessa ”nya” länsstyrelser kan naturligtvis bara agera efter de geografiska gränser som staten dragit upp. Denna indelning har ett tydligt Stockholmsperspektiv och utgångspunkten har varit statens behov, enligt utredningen: ”…att få till stånd en så samlad statlig geografi som möjligt”.

Men därmed sätts också gränserna för framtida regionplaner. I de norra länen där man än så länge inte har kunnat enas om att gå samman, blir Sjöstrands version den förhärskande. I Jämtland har t ex landstingspolitikerna inte bestämt sig för om de vill bilda en regionkommun tillsammans med Västernorrland. Sjöstrand förenklar saken genom att slå ihop dem.

I södra Sverige pågår ett intensivt politiskt arbete med att sy ihop Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län i en storregion till 2019. Denna självvalda indelning förstärks av Sjöstrands förslag där Växjö och Kalmar län slås ihop. Även västra Sveriges starka region blir kvar orörd och förstärks med att Halland läggs till. Östergötlands regionala arbete däremot har snarare blickat norrut mot Sörmland men där väljer Sjöstrand istället att gå söderut och införliva Jönköping.

Gotland (57 000 invånare), Halland (300 000 inv) hade möjligen tänkt att de skulle få kontrollera sitt eget regionala öde när de begärt och beviljats formen regionkommun. Även Jönköping (336 000 inv) har en sådan ansökan för tillfället under statlig prövning. Alla tre försvinner dock enligt den statliga indelningen in i betydligt större enheter.

Blir det alls av?

Utredningen föreslår att länsindelningen ska vara genomförd till januari 2015. Men många uttrycker en skepsis om att förslaget någonsin kommer att bli verklighet.

Det här är en enmansutredning. Det är den artonde utredningen i sitt slag som läggs fram. Det är många turer som ligger framför oss innan det här är klart

kommenterar landshövding Kenneth Johansson (c  i Värmland i de regionala TV-nyheterna. Utredningen Mats Sjöstrand själv medger att länsindelningen inte är given och kan omprövas. Civilminister Stefan Attefall tog också mycket avvaktande emot den statliga utredningen.

– Vi får se på det här. Många synpunkter ska vägas in, sa han på presskonferensen.

Vad som trots allt talar för förslaget, är att sittande regering i handling visat sig uttalat positiv till att stänga ned statliga myndigheter i besparingssyfte. Här finns, enligt ensamutredaren, 3-400 Mkr att hämta, vilket kan visa sig vara ett övertygande argument.


[1] Trafikverket, Lantmäteriet, Polisen, Säkerhetspolisen, Arbetsmiljöverket,  Skolinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg.

Lämna en kommentar