Internationella rankinglistor ger ingen rättvis bild av norska företags innovationsförmåga, anser Norges motsvarighet till svenska Vinnova. EU-statistiken tar inte hänsyn till landets näringsstruktur.

Oil rig near the sun. CC BY Neil Kremer
Oil rig near the sun. CC BY Neil Kremer

Norge hamnar på efterkälken när EU-kommissionen listar de mest innovativa länderna i Europa. Statistiken är missvisande och tar inte hänsyn till den speciella norska näringsstrukturen, anser organisationen Innovasjon Norge.

Plats 17 på EU-kommissionens rankinglista Innovation Union Scoreboard rör upp känslorna i Norge.

Olja och gas definieras inte som high tech och hamnar utanför statistiken

konstaterar Per Koch, rådgivare på Innovasjon Norge. Kommissionen delar in länderna i fyra grupper och Norge hamnar tillsammans med bland andra Portugal och Malta i den näst sista kategorin: “Moderata innovatörer”. Norrmännens irritation får extra näring av att grannländerna Sverige, Danmark och Finland placerar sig på platserna 2, 4 och 5 efter vinnaren Schweiz.

Statoil är vårt kanske mest innovativa bolag. Även om Statoil inte har en så stor forskningsenhet så är bolaget innovativt i allt det gör, men man rapporter inte det som innovation och finns därför inte med i statistiken, säger Per Koch.

Paradox

Innovasjon Norge, en motsvarighet till Vinnova i Sverige, hjälper norska företag med finansiering och rådgivning. Organisationen är bekymrad över att Norge i EU-statistiken jämställs med Cypern och Estland.  Per Koch beskriver problemet som den ”norska paradoxen”.

Vi har världens högsta produktivitet och värdeskapande samtidigt som det ser ut som om insatsen på forskning och utveckling är mycket låg. I olje- och gasföretagen är innovation en integrerad del i allt. När du bygger en oljeplattform forskar du medan du bygger den.

Fisket och den omfattande odlingen av fisk är andra exempel på branscher som är nära förknippade med råvaror och därför oftast hänförs till ”low tech” i internationell statistik.

Betraktar man näringen utifrån är det kanske lätt att uppfatta den som low tech, men åker du ut med en norsk fiskebåt ser du att den är proppfull med modern teknik. Fiskodlingarna har också genomgått en enorm innovationsutveckling.

Politiskt problem

Att Norge står utanför EU är ingen förklaring till den missvisande statistiken, menar Per Koch. Även norrmännen är involverade i Eurostat och har ett nära samarbete med sina nordiska grannar.

Hur viktiga är då listor som Innovation Union Scoreboard?

De är faktiskt ganska betydelsefulla och de dyker alltid upp i den innovationspolitiska debatten.

Per Koch drar paralleller med PISA-studierna, som alltid får stor uppmärksamhet även om kunskapsresultaten hos OECD-ländernas elever redovisas utan större hänsyn till de olika förutsättningarna i respektive medlemsstat.

För oss skapar det ett politiskt problem när den bild EU-kommission ger av norska innovationer inte stämmer med vår egen. Det blir väldigt svårt att kalibrera innovationspolitiken.

Men att politikerna lägger stor vikt vid internationella rankinglistor kan ibland också bli en fördel. Sedan den avgående socialdemokratiska regeringen enligt norsk tradition lade fram budgetpropositionen i mitten av oktober, har den nya borgerliga regeringen ökat anslagen för den offentliga sektorns satsningar på innovationer.

Det är bra att de offentliga satsningarna ökar, men även om näringslivet lägger mer resurser på innovationer än statistiken visar, så måste vi också få näringslivet att satsa mer, säger Per Koch.

Olika besked

Siffrorna från Statistisk sentralbyrå, Norges motsvarighet till SCB, ger lite olika besked. Ser man till 2012, det senaste året statistiken omfattar, bedrev de norska företagen forskning och utveckling för sammanlagt för 21,3 miljarder norska kronor. Jämfört med året innan var det en ökning med två procent i fasta priser.

Statistiken visar också att företagen under 2012 dessutom köpte FoU-tjänster för nästan sex miljarder, vilket är tio procent mer än 2011. Tjänsterna köptes från andra företag, forskningsinstitutioner, universitet eller högskolor, både i och utanför Norge. Företagen med fler än 500 anställda stod för nästan hälften av den handeln.

Sett till en längre period är bilden mer nedslående. Under alla de tre senaste treårsperioder som Statistisk sentralbyrå mätt har de innovationer företagen gjort i produkter och arbetsprocesser minskat med ett par procent i varje mätning.

Statistiska sentralbyråns kartläggning bygger på ett större underlag än EU-kommissionens rankinglista, men har även den fått kritik för att inte spegla innovationskraften på ett optimalt sätt.

Bredare syn

För att få en helt rättviande bild av ett lands innovationsförmåga måste statistiken spegla den bredare syn på innovation som börjar få genomslag i debatten. Då gäller det att se på såväl organisation och arbetsprocesser i företagen, som marknadsföring.

Det handlar mycket om vilka föutsättningar det finns för lärande i arbetslivet, om företagen har en kultur och organisation som stimulerar nya idéer. De anställda måste få frihet, utmaningar och utrymme för nytänkande

säger Espen Solberg, forskningsledare på NIFU, Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning.

Även Espen Solberg konstaterar att EU-kommisionen inte tar hänsyn till den norska näringsstrukturen när den jämför ländernas innovationsförmåga. En annan förklaring är att de största företagen är så framgångsrika.

I vissa brancher, til exempel offshore och petroleum, är intjäningen så hög att företagens FoU-verkamhet blir förhållandevis låg jämfört med företagens totala omsättning. I statistiken framstår de som icke FoU-intenisva.

Espen Solberg framhåller att andra undersökningar ger en positivare bild av innovationskraften i Norge. Ett exempel är de mätningar som görs av förutsättningarna för lärande i arbetet. Norge utmärker sig tillsammans med övriga nordiska länder för att de anställda ofta har goda möjligheter att förkovra sig i yrket och pröva egna idéer, något som är viktigt för att frigöra kreativitet och innovationsförmåga.

Till syvende och sist handlar innovation om att människor gör nya saker, säger Espen Solberg.

Lämna en kommentar