FINLAND: Om 20 år kommer det finnas mellan 500 och 600 vindkraftverk - vart och ett med en effekt på tre megawatt - i finländska Österbotten. Det uppskattar konsultföretaget Ramboll.  

Om förutsägelsen slår in kommer landskapet Österbotten, på den finländska västkusten, att år 2030 förfoga över hela 30 procent av landets vindkraftsproduktion. Landskapet är i så fall självförsörjande på elektricitet, åtminstone på årsbasis.
 
50 – 70 nya verk per år
Under kalla och vindstilla dagar kommer självklart energi utifrån att behövas, men under blåsiga dagar uppstår ett överskott som kan överföras till andra områden. Förhållanden för vindkraft är speciellt goda längs den österbottniska kusten.
Finland har idag en vindkraftskapacitet på 143 megawatt. För att nå målet på 2000 megawatt år 2020 bör man bygga mellan 50 och 70 nya kraftverk per år.
 
Strategin bildar bas för den topp 28-lista som konsultföretaget Ramboll har presenterat offentligt och som sätter etableringsområden i prioritetsordning. Utredningen ska ligga till grund för en aktuell revidering av landskapsplanen visavi förnybara energikällor.
 
Nationella riktlinjer saknas
Exakt var kraftverken byggs och hur många det blir avgörs alltså först i de processer som ska jämka samman olika intressen. I Österbotten förs just nu en livlig debatt om hur vindkraftsetableringen ska gå till och hur de ekonomiska riskerna och intäkterna från vindkraften ska fördelas mellan kraftbolag och markägare.
I debatten figurerar bland annat en modell som har tillämpats i Sverige och som går ut på att alla markägare inom ett vindupptagningsområde får dela på ett arrende på 3-4 procent av priset på bruttoproduktionen. De markägare som vill har också rätt att investera i vindkraften.
 
Kraftbolaget EPV har egna andelslagsmodeller och uppvaktningar har gjorts på departementsnivån. Men eftersom allt det här är nytt har de berörda ministrarna, Jan Vapaavuori (Samlingspartiet) och Mauri Pekkarinen (Centern), inte kunnat uttala sig om några nationella riktlinjer om vilken väg som vore bäst att gå. Vapaavuori på miljödepartementet och Pekkarinen på arbets- och näringsdepartementet kommer också att koppla in jord- och skogsbruksdepartementet på frågan, men någon tidtabell för arbetet finns inte.
Förrättning som en lösning
Landskapsdirektör Olav Jern har föreslagit att nyttan och olägenheterna med vindkraften regleras i någon form av vindkraftsförrättningar i stil med de förrättningar som tillämpas inom lantmäteriet. Eftersom den så kallade NIMBY-effekten ("not in my backyard" eller "inte på min bakgård") anses vara det största hindret för kraftverksetableringar är det viktigt att hitta en hållbar linje så fort som möjligt. 

Utan statliga subventioner går det inte att få lönsamhet i vindkraften. Regeringens beslut om särskilda inmatningstariffer väntas dock påskynda investeringsbesluten, men i och med att marginalerna är knappa väljs platser där etableringskostnaderna är som lägst och förhållandena är de bästa. Österbotten har i det senare avseendet många fördelar.
 
I eget intresse
Det stora intresset för vindkraft i Österbotten beror delvis på att landskapet har ett energikluster som består av flera olika företag som samarbetar i nätverk. För bara några dagar sedan offentliggjordes att tre olika Vasaföretag, VNT Management, the Switch och Veo, är med och utvecklar ett vågkraftverk i Riga.
Tester har gjorts i laboratorieförhållanden och för närvarande bygger Esboföretaget Wello den första riktiga prototypen för vågkraftsverk, i form av ett 29 meter långt och 15 meter brett stålkraftverk som påminner om ett upp- och nedvänt fartyg. Prototypen ska testas under ett års tid utanför Skottlands kust.
Intressenterna bedömer att vågkraften kommer att bli ett komplement till vindkraft och att vi i framtiden kommer att se parker med både vind- och vågkraft. Många intressanta energiprojekt världen över har således en eller annan koppling till Vasaregionen. 
Just därför startas i området regionala projekt som tar sikte på att tillvarata kringeffekterna av etableringarna. Projektet Biowind i Sydösterbotten kartlägger lokala leverantörer som kan dra nytta av vindkraftsbyggen och andra energiinvesteringar.
Det kan handla om grustransporter, byggarbeten, materialköp och kost och logi. Biowind finansieras till 70 procent av EU och till 30 procent av de berörda kommunerna.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Kenneth Myntti

 

Om 20 år förutspås landskapet Österbotten förfoga över närapå en tredjedel av hela Finlands vindkraftsproduktion. Foto: Tomasz G. Sienicki

Lämna en kommentar