NORDEN / ÖSTERSJÖN: Går det att kombinera de initiativ som sjösatts under Östersjöstrategins första år så att man får ut mer av projekten? Det var i alla fall deltagarna på Östersjöstrategins första årsmöte övertygade om då de möttes i Tallinn den 14 – 15 oktober.  

För ganska precis ett år sedan klubbade EU:s medlemsstater beslutet att skapa en Östersjöstrategi. Östersjöområdet är det första geografiska område som EU börjat tala om i termer av makroregion. Förväntningarna på vad Östersjöstrategin ska kunna bidra med har varit väldigt höga.
 
Extremt stort intresse
Bland deltagarna på Östersjöstrategins första årsmöte fanns bland andra svensken Thomas Johansson, chef för Östersjöenheten på statens biståndsmyndighet SIDA.
– Man slogs av att så många var på plats, över 500 personer, och 100 personer stod i kö men kom inte in. Här fanns representanter från alla samhällsnivåer. Uppenbarligen har man lyckats sälja in budskapet!
Hans Brask, direktör vid Baltic Development Forum har samma bild, men anser att formen för årsmötet inte var helt lyckad.
– Detta skulle ju vara ett tillfälle för bland annat regionerna och andra intressenter att påverka strategin men tyvärr så togs mycket av tiden upp av EU-strategins statusrapport, säger han.
Brask frågar sig också var det privata näringslivet och de ideella organisationerna fanns. Inte heller Ryssland var representerad.
– Vi måste verkligen satsa på att få hit dem till nästa års konferens, som också måste bli mycket öppnare, säger han. Baltic Development Forum organiserar nämligen nästa årskonferens tillsammans med EU-kommissionen och det polska ordförandeskapet för EU. Då bör även Ryssland bjudas in anser han.
 
Snabbt ur startfållan
De flesta satsningarna har kommit igång och många projektägare ville under dagarna få sina initiativ ”märkta” (som till exempel som ett flaggskeppsprojekt, det vill säga ett av de projekt som får både mest pengar och uppmärksamhet).
Starkt samarbete – svag identitet
Östersjöregionens gemensamma identitet var också uppe för diskussion. Hans Brasks nätverk Baltic Development Forum fick, tillsammans med de större städernas gemensamma nätverk BaltMet, i uppgift att arbeta med den frågan.
Men enligt Thomas Johansson från SIDA är Östersjöregionen redan känd för att sin sammanhållning:
– Colin Wolfe från EU-kommissionen, ansvarig för Östersjöstrategin, sa vid ett tillfälle under konferensen att vi nog inte behöver arbeta så hårt på att göra strategin känd. Vi har redan den starkaste politiska identiteten i hela Europa.
 

Bättre flernivåstyrning

Både Thomas Johansson och Peter Madsen tycker att en av de största utmaningarna är att stärka regionernas inflytande över strategin. Idag är det ofta statliga institutioner som håller i trådarna trots att regionerna ska stå för förverkligandet lokalt.
 

– Ja, det fanns ett stort intresse! Framförallt flaggskeppsstatusen är eftertraktad, säger Thomas Johansson från SIDA.
Enligt honom var EU-kommissionens representanter inte negativt inställd till märkning men framhöll också att andra märkningar kan bli aktuella.
– Alla projekt täcker ju inte hela Östersjön och ska därför inte heller ses som flaggskeppsprojekt. Men märkningen är ett sätt att få uppmärksamhet vilket kan underlätta finansieringen, säger han.
 

Hoppas på pengar efter 2013

På konferensen diskuterades vilka frågor som bör prioriteras nästa år. Enligt Peter Madsen, regionråd i Region Sjælland i Danmark är finansieringsfrågan viktig.

– Finansieringen av Östersjöstrategin måste komma upp på dagordningen. Från årsmötet så var budskapet i alla fall klart: Det behövs öronmärkta medel till makroregionerna för nästa programperiod, säger han.

Madsen ser goda chanser att driva frågan i EU:
– 2011 är det Polen som står för ordförandeskapet och 2012 är det Danmarks tur. Här kan vi aktivt föra upp frågan på dagordningen.
 
 

 

Koppla till EU2020
Årsmötet beslöt att driva på de horisontella målen nästa år. Det innebär bland annat att koppla ihop initiativ inom strategins prioriterade områden (se länk), exempelvis miljö, företagande och transporter, på ett mer kreativt och innovativt sätt.
– Strategin måste bli tydligare och helst knytas närmare EU2020-strategin. Om Östersjöstrategin förknippas med smart och grön tillväxt, som finns med i EU:s tillväxtstrategi, så blir det lättare att driva andra frågor, inte minst reformerna av och sammankopplingen av nationella och regionala strukturer runt Östersjön, säger Hans Brask.

– Det här förhållandet är man mycket medveten om i EU-kommissionen. Som nationell myndighet har vi fått detta på vårat bord men vi kan inte kommendera regionerna att ta på sig ansvaret. Från nationellt håll kan vi bara stimulera och ge råd, säger Thomas Johansson från SIDA.
Peter Madsen säger att situation är densamma i Danmark. – Men nu har vi från regionalt håll bestämt oss för att vända oss till Folketinget och, i samarbete med EU-kommissionen, se vad som kan göras för att regionerna ska kunna ta ett större ansvar för Östersjöstrategin.
 
Länk till Östersjöstrategin: 
 
Mer om BSSSC årskonferens: 
 
BDF vid årskonferensen:  
 
Länk till BaltMet:  
 
Länk till SIDA:s Östersjöenhet:  
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar