Sverige fortsätter toppa listan över länder där medborgarna har högt förtroende för sina myndigheter. - Det ger handlingsutrymme både för förvaltningen och politiken, säger Susanne Johansson, utredare på Statskontoret.

Fair, Barometer Detail CC BY Tim Sheerman-Chase
Fair, Barometer Detail CC BY Tim Sheerman-Chase

När valet närmar sig hamnar regeringsdugligheten i allt större fokus. Partier som visar att de är bäst i grenen kan vinna många röster. Statskontoret presenterade nyligen en rapport som befäster bilden av att Sverige, liksom övriga Norden, hör till de länder inom OECD där förtroendet för regeringen är högt.

Att 63 procent av svenskarna har förtroende för regeringen kan ses som en spegling av tilltron till det politiska systemet. Det är också en mätare av den allmänna förtroendenivån i samhället, konstaterar Susanne Johansson, utredare på Statskontoret.

Det höga förtroendet ger handlingsutrymme för både förvaltningen och politiken, säger hon.

Transparent

SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter varje år svenskarnas förtroende för en rad offentlig verksamheter. Förutom regering och riksdag hamnar också polisen och rättsväsendet högt, liksom universitet och högskolor.

En förklaring till de höga siffrorna är sannolikt att Sverige är ett samhälle där människor litar på varandra. Men det handlar också om hur myndigheterna arbetar. Jämfört med många andra länder har vi en mycket transparent förvaltning. Att antalet människor som arbetar i det offentliga är högt spelar också in.

Vi har en låg grad av korruption och litar på våra centrala politiska institutioner. Det krävs ganska mycket för att vi ska ifrågasätta dem

säger Susanne Johansson. Men det är också stora skillnader mellan myndigheterna. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan får återkommande lågt betyg av medborgarna. Omdömet grundar sig bland annat på att många känner sig utsatta i sina kontakter med de båda myndigheterna. Statskontoret har tidigare funnit att många som haft en relation till just Arbetsförmedlingen inte tyckt att tjänstemännen där gör det de ska. Lyckas handläggarna inte få fram jobb, hjälper det inte att de ansträngt sig – förtroendet för myndigheten blir ändå lågt.

Politiken påverkar

Samtidigt framhåller Susanne Johansson att förtroendet inte bara påverkas av vad myndigheterna gör. Det handlar också om vad medborgarna tycker om de politiska besluten som styr myndigheternas agerande, liksom den allmänna sociala och ekonomiska situationen i landet.

Även om myndigheterna inte kan göra allt måste de göra sin del. Därför är det viktigt att de samtidigt bedriver ett rättssäkert och väl fungerande arbete

säger Susanne Johansson. En utbredd uppfattning bland forskare är att ett högt förtroende för politiska institutioner indikerar ett väl fungerande demokratiskt samhälle. Den bilden stärks av att nya demokratier ofta hamnar långt ner listan när förtroende för myndigheter jämförs mellan olika länder.

Förtroendet för politiska institutioner och myndigheter bygger på att vi har en grundtillit och grundtro om att staten fungerar. Förtroendet är en större fråga än om Försäkringskassan gör ett bra jobb eller inte – det är en mätare på om landets politiska demokratiska system fungerar.

Vårtecken

Rapporten Svensk förvaltning i ett internationellt perspektiv är en del i Statskontorets uppdrag att följa den offentliga sektorns utveckling. Bilden av nuläget i Sverige jämförs med bilden av läget i andra OECD-länder. Utgångspunkten är den senaste utgåvan av OECD:s projekt Goverment at a Glance, som gör den övergripande bedömningen att offentliga sektorn i Sverige fungerar väl.

Statskontoret listar en rad vårtecken: Jämfört med andra OECD-länder har Sverige starka offentliga finanser med förhållandevis låg offentlig skuldsättning. EU-kommissionens långsiktiga scenarier pekar även på att Sveriges offentliga finanser är starkare än i de flesta andra EU-länder. Orosmolnen består bland annat i att Sverige liksom många andra OECD-länder har en åldrande befolkning.

Jämfört med många andra länder utmärks den offentliga verksamheten i Sverige av öppenhet och en stor möjlighet till insyn. Men bilden av ett transparent samhälle har också mörka fläckar. Statskontoret slår fast att redovisningen av centrala beslutsfattares privata intressen och redovisningen av bidrag till politiska partier har brister. När allt mer offentligt finansierad verksamhet bedrivs i annan form än offentlig ställs andra krav på hur öppenhet och insyn kan garanteras.

Den svenska offentlighetsprincipen är på många sätt unik. Det finns ett tydligt samband mellan möjligheten till insyn och allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet och viljan att gemensamt finansiera välfärden. Men det sambandet äventyras av återkommande avslöjanden om chefer som efterforskar källor. Susanne Johansson:

Vill vi ha möjlighet till insyn och öppenhet måste det finnas regler, men de måste också efterlevas. Öppenheten är inte given för alltid, vi måste vara medvetna om det och ständigt föra en bred diskussion om de här frågorna.

Värdegrund

Helena Wockelberg, statsvetare vid Uppsala universitet, hoppas att svenskarnas förtroende för institutioner fortsätter att vara högt, men för att det ska ske måste det finnas en uppslutning kring vad det är för värdegrund som ska gälla för den som utövar makten.

Slappnar man av är det inte lika uppenbart att till exempel offentlighetsprincipen kommer att försvaras

Forskarna vid Quality of Government institutet (Göteborgs universitet) undersöker vad som kännetecknar bra politiska system, hur de kan skapas och upprätthållas. De studerar också vilka effekter kännetecknen får för olika sakområden. Helena Wockelberg hänvisar till institutets forskning som visar att förvaltningens uppbyggnad är av stor betydelse för våra levnadsförhållanden.

Vill man att människor ska leva länge och ha ett bra liv ska man satsa på den sortens förvaltningskomponenter vi har i Sverige. Till exempel att tjänstemän ska anställas på grundval av sina meriter. Att hålla politiska och byråkratiska karriärer separata är ett effektivt sätt att bekämpa korruption

Lämna en kommentar