Vården i Europa blir stadigt bättre, trots kris och svåra tider. Det visar en omfattande utvärdering av hälso- och sjukvårdens patientvänlighet som genomförts för sjätte gången. Holland ligger i topp men 6:e placerade Sverige klättrar uppåt – de långa vårdköerna är dock en black om foten.

Health Consumer Powerhouse är en tankesmedja (som nyligen lämnat sin Brysselbas för Stockholm) som granskar, analyserar och utvärderar vårdens patientvänlighet i 34 europeiska länder. De 42 kriterierna som ger slutbetyget, ryms inom ramen för patienträttigheter och information, väntetider, medicinskt utfall, bredd och urval av tjänster samt läkemedel. Eller uttryckt på ett annat sätt – vad som mäts är hur lätt det är att för en patient att få vård, hur öppen vården är gentemot patienten och vilka medicinska resultat vården erbjuder.

Krävande patienter

Krisen avspeglar sig ännu inte i den europeiska sjukvården utom glimtvis – växande krav på att patienter betalar större del själva och en långsammare takt när det gäller att ta in nya läkemedel. Istället har vården överlag blivit bättre och en av tydligaste trenderna enligt rapporten, är att det är patienters krav som driver sjukvården att utvecklas. Patienter har beväpnat sig med kunskapen i sina egna sjukjournaler, en ny vana att begära en andra åsikt (second opinion), en ny rätt att välja vårdutövare och – självklart – kunskaper från Internet där numera inte minst kunniga jämförelser mellan olika läkemedel går att hitta. För några år sedan hade få europeiska länder lagstiftat om patienters rättigheter. Idag har 25 av 34 länder lagreglerat detta. Från bara ett enda land som offentliggör sjukhusens och klinikers medicinska resultat (Storbritannien), gör nu sex länder detta, sedan först Danmark men nyligen även Norge, Tyskland, Holland, Portugal och Slovakien anslutit sig. Även Frankrike publicerar de 750 bästa klinikerna årligen.
En annan trend som går att utläsa ur rapporten är att flera länder förbereder sig som bäst för en ökad efterfrågan från grannländerna när patienters relativt nya rätt att få behandling i ett annat EU-land på sin egen försäkringskassas bekostnad, nu börjar utnyttjas allt mer.

Holländsk mångfald Bäst i Europa enligt rankingen är Holland, i absolut topp med 872 poäng av 1 000 möjliga och sedan rankingen började 2005, ständigt bland de tre bästa. Holland återfinns dessutom i topp tre bland länder med flest specialistläkare inom alla sjukdomar (diabetes, cancer, kardiologi, HIV, hepatit och huvudvärk). Starka sidor i den holländska vården är många utövare till vilket nyligen lagts 160 dagkliniker som genomför enklare operationer sju dagar i veckan. Tvåan Danmark (822 poäng) har klättrat tack vare sina insatser för fritt vårdval, på e-hälsa och inte minst sin stora öppenhet gentemot patienter när man lägger ut sjukhusens ranking vad gäller vårdresultat på Internet. Trean och fyran, Island och Luxemburg, har gemensamt att de haft råd att bygga upp en bred sjukvård, men också att de är så små att deras läkare måste studera och arbeta utomlands och utan tvekan sänder sina svårare fall till grannländernas vårdhavare. Sverige med 775 poäng har klättrat från en nionde till en sjätteplats.

Sverige har länge varit ledande i Europa inom behandlingsresultat. Det svenska systemet är bland de mest heltäckande i Europa och här konkurrerar Sverige med bara Nederländerna
säger dr Arne Björnberg, operativ chef för HCP och ansvarig för EHCI-rankingen. Sverige svaghet är dålig tillgänglighet.
– Här är vi ett av Europas bottenlag. Om Sverige kunde råda bot på kö-eländet skulle vi ligga i Europa-topp! Fattiga Albanien hamnar i botten av det totala indexet (29e plats) men lyckas ändå med konststycket att inte ha någon som helst kötid. Ändå besöker den genomsnittlige albanen läkaren 3,9 gånger per år, mot den genomsnittlige svensken: 1,6 gånger.
Lämna en kommentar