Förslaget att kraftigt minska antalet kommuner i Finland möter hårt motstånd. Det gör det svårare att hitta lösningar för framtidens sjukvård, men klart är att det inte blir några landsting av svensk modell. 

I veckan presenterade både regeringen och kommunförbundet sina analyser av reaktionerna på förslaget att banta antalet kommuner från dagens 336 (inklusive Åland) till 70.

Efter att ha tagit del av kommunernas egna synpunkter kan jag nog säga att förslaget inte längre är realistiskt

säger Kristina Wikberg, direktör vid svenska sekretariatet på Finlands kommunförbund. Hon är också sakkunnig i den grupp inom social- och hälsovårdsministeriet som förbereder förslag om hur framtidens sjukvård ska organiseras. I Finland är hälso- och sjukvården kommunernas ansvar, men det har länge stått klart att samarbetet mellan socialvården, primärvården och specialistvården inte fungerar.
– Patienterna kommer ofta i kläm, säger Kristina Wikberg.

Hälften negativa

När regeringen drog upp riktlinjerna för den stora kommunreformen var det meningen att de nya större och bärkraftigare primärkommuner skulle ta hand om hälso- och sjukvården. Analyserna av kommunernas synpunkter på reformen visar nu att särskilt de många ekonomiskt starka förortskommunerna i storstadsområdena sätter sig på tvären. Enligt Kommunförbundet är 52 procent av samtliga kommuner ovilliga att gå samman med en eller flera andra kommuner. Regionalt är skillnaderna stora. Minst intresserade av att gå vidare med reformen är kommunerna i Mellersta Österbotten, Päijänne-Tavastland och Österbotten. Mest positiva till sammanläggning är kommunerna i Kymmenedalen, Södra Karelen och Mellersta Finland.

Ingen ny nivå

För Kristina Wikberg och övriga medlemmar i beredningsgruppen inom social- och hälsovårdsministeriet betyder det här att de måste öppna för flera lösningar när de om ett par veckor ska lägga fram sina förslag om framtidens hälso- och sjukvård. – Det blir inga landsting av svensk modell, så mycket kan jag säga. Regeringen vill inte ha en ny administrativ nivå med beskattningsrätt och direktvalda politiker. Utan att vilja gå in på detaljer berättar Kristina Wikberg att gruppen för diskussioner om att föreslå att några mindre kommuner ska kunna kopplas lösligt till en politisk nämnd i en större kommun, som får huvudansvaret för hälso- och sjukvårdsfrågorna i området.

Ett annat spår är att bilda samkommuner efter samma mönster som de svenska kommunalförbunden. Finansministeriet skriver i sin analys att ”Kommunerna tycks emellertid inte ha någon gemensam enhetlig uppfattning om utredningsområdena, utan åsikterna går isär…” En majoritet av kommunerna anser att det är för tidigt att sjösätta reformen redan den1 januari 2015, som regeringen planerat för.
– Ingången av 2017 är en troligare tidpunkt, säger Päivi Laajala, överdirektör på finansministeriet.

Lämna en kommentar