I höst är det val till riksdag och regering, och då vore det rimligt att regionfrågan togs upp, anser Joakim Runnsjö & Reinhold Castensson, student respektive professor i kulturgeografi vid Linköpings Universitet.   

Moderniseringen av Sveriges regionala indelning och förvaltning verkar ha avstannat, i andra nordiska länder är de nödvändiga förändringar genomförda. Att påstå att de nya regionerna ska ”bildas underifrån” verkar bara vara ett sätt att skjuta frågan framför sig.
 
Problembild
Hittills har regionala frågan handlat om att finna nya regionala indelningar med de nuvarande länen som grund. Ansvarskommittén hade tankar om att dela på län, men detta mötte starkt motstånd från de berörda. Nu tycks diskussionen handla om ett län i taget, vilket innebär vissa problem. Bland annat bortses från de inre och yttre dragningskrafter som människor skapar genom till exempel arbetspendling.
 
I en studie av en möjlig framtida regionbildning i Östra Götaland kunde det konstateras att dessa rörelser samlas i ortskluster kring ett större centra, vilket pekar på att det moderna närings- och arbetslivets klusterrelationer borde utgöra grunden för de framtida regionbildningarna snarare än de gamla länen.
 
Tillämpning
Dessa ortsklusterbildningar är inte något uppstår av sig själva utan de påverkas av hur den regionala infrastrukturen är byggd och används. I regionen Östra Götaland kar tre tydliga tillväxtkluster identifieras: Jönköping, Linköping/Norrköping och Kalmar/Växjö. Forskningen visar att det är de sammanlänkade flerkärniga regionerna som har den största växtkraften.   
 
Klustren begränsas av tidsgeografiska faktorer; dels är tidsavståndet mellan ytterkanterna stora, dels är konnektiviteten i transportnätet ofta låg. Detta leder till alltför stora tidsuppoffringar för den enskilde, vilket i sin tur medför minskad rörlighet och tillgänglighet. För att Östra
 
Götaland ska fungera som en modern region måste den inomregionala tillgängligheten öka och för det krävs målmedvetna investeringar i transportnätet som binder samman de tre tillväxtklustren.
 
Bygg vidare på det som finns
I länen finns idag en bra grund som man skulle kunna bygga vidare på. Ett första steg har tagits genom att förlänga den nuvarande Östgötapendeln och knyta ihop regionklustren Jönköping och Linköping/Norrköping, medan det fortfarande saknas konkreta planer för att tätare knyta ihop Kalmar/Växjö med de båda andra.  Båda dessa skapar möjligheter till direkt inomregional kontakt och sammanknytning.
 

Till detta kommer de högintressanta höghastighets

järnvägarna. Trots den betydande kapacitetsbrister som de södra och västra stambanorna idag uppvisar har inte nuvarande regeringen ansett det viktigt nog att ta in höghastighetsjärnvägarna i sin infrastrukturproposition. Om så varit fallet hade det givit de berörda regionerna starka incitament till att börja effektivisera sina inomregionala transportnät.
 
Frågan är om regionerna utanför Stockholm/Mälardalen framdeles ska förlita sig på rikspolitikernas förmåga och vilja att bygga ut och effektivisera de regionala tillänglighetslandskapen?
 
Joakim Runnsjö & Reinhold Castensson
Linköpings Universitet
Lämna en kommentar