Synen på vad som skapar tillväxt och utveckling i en region är i dagsläget alldeles för snävt, anser Karin Gellin, direktör för ESF-rådet i Norra Mellansverige. I nuläget missar de regionala aktörerna en rad möjligheter.    

I mitt arbete träffar jag många representanter för olika organisationer som på olika sätt jobbar med tillväxtfrågor. Jag har också anledning att ta del av de lokala och regionala strategierna för att öka tillväxten, RUP:ar och RUS:ar. Såväl i dialoger som i dessa strategier fokuserar man dock alltför ofta på tillväxten ur ett relativt ensidigt perspektiv.   Det satsas på "en dörr in" för företag i kommunerna, man etablerar näringslivsenheter och kommunala etableringsstöd betalas ut till företag. Allt handlar om att få fler och större företag. Och det är ju naturligtvis en nödvändighet för tillväxten lokalt, regionalt och nationellt. Vad som bekymrar mig är dock att tillväxtbegreppet inte verkar omfatta alla nödvändiga ingredienser – nämligen att också vara lika aktiv i frågor som handlar om att bryta utanförskapet.   Enligt SCB:s senaste rapport (8 juli 2011) är arbetslösheten i Sverige 7,9 procent. Bryter man ner statistiken till åldergruppen 15-24 år så blir siffrorna hisnande 25,4 procent. Dessa personer är mer eller mindre beroende av stöd till sin försörjning via det allmänna. De får sin ersättning via A-kassesystemet, försörjningsstöd, etableringsersättning för nyanlända, sjuk- och aktivitetsersättning med mera.   Naturligtvis är de direkta kostnaderna för att försörja dessa grupper som inte får en plats i arbetslivet en stor börda för det offentliga, inte minst för alla Sveriges kommuner. Samtidigt är det för den enskilde en ännu större börda att inte kunna försörja sig själv, att vara beroende av "någon annans insats" för att få ihop sin ekonomi. Till detta ska även läggas ökningen av ohälsa som kommer i samband med utanförskap och naturligtvis det allmännas kostnader för att stödja den vårdbehövande.   Enligt mig är det en nödvändighet att vi börjar titta på tillväxtbegreppet ur åtminstone två perspektiv: att öka kapaciteten och att minska läckagen. En kommun som vill framstå som en stark tillväxtkommun måste inse att det handlar om dessa två kommunicerande kärl. Det är dags att förstå att det finns tillväxteffekter att hämta hem genom att minska det allmännas utgifter för att täcka försörjningen av dem som inte fått sin chans i arbetslivet. Ett första steg i den riktningen är att vi får lokala och regionala näringslivsorganisationerna att intensifiera och utveckla sitt samarbete med de kommunala arbetsmarknads- och integrationsenheterna, de lokala arbetsförmedlingarna och Försäkringskassan.   En annan viktig aspekt handlar om det offentliga som arbetsgivare. Fortfarande får många kvinnor inom exempelvis omsorgen inte en anställningsgrad i sådan omfattning att det räcker till försörjningen. Det är paradoxalt när en kommunalanställd tvingas söka försörjningsstöd hos sin egen arbetsgivare för att få sin ekonomi att fungera. Att ständigt behöva oroa sig för att få livsföringen att gå ihop innebär naturligtvis en stor stress för den enskilde, något som även påverkar prestationerna på jobbet. Flera kommuner och landsting har insett nödvändigheten av att också erbjuda sina anställda rimliga arbetsvillkor men fortfarande finner vi de ofrivilligt deltidsarbetslösa främst inom avtalsområdena för Kommunal och Handel, och det finns en tydlig skillnad mellan könen till kvinnornas nackdel.   Ett av EU:s viktigaste verktyg för att skapa en växande och hållbar ekonomi är den Europeiska socialfonden. För Sveriges del finns 6,5 miljarder avsatta för åren 2007-2013 i syfte att underlätta för människor att bryta ett utanförskap men också stödja anställda med en svagare ställning i arbetslivet. Den här finansieringen ska bidra till Sveriges tillväxt, en tillväxt som också omfattar ett inkluderande och framåtsyftande förhållningssätt. Många har redan hittat dessa möjligheter men fortfarande återstår 2,5 miljard till nya utvecklingssatsningar. Vi är med och förändrar! Är du?   Karin Gellin Regionchef Svenska ESF-rådet för Gävleborgs-, Dalarnas- och Värmlands län

Lämna en kommentar