Regeringens förslag om mindre pengar till ESF-rådet och socialfondsprojekt går på tvärs med den innovativa och utvecklande arbetsmarknadspolitik som regeringen tidigare menat sig vilja föra. Detta får långtgående konsekvenser för grupper utanför arbetsmarknaden liksom för de kommuner och regioner där arbetslösheten stiger. Det anser de många organisationer som står bakom denna Synpunkt. 

I den budgetframställan som ESF-rådet lämnade in i våras begärde man för 2012 en så kallad bemyndiganderam på 4,3 miljarder kronor. Bemyndiganderamen är taket för de löften om stöd och utgifter som en statlig myndighet får ställa ut för kommande år. Utan sådant bemyndigande disponerar bara den statliga myndigheten det belopp som står i regeringens och riksdagens beslut och bara under det innevarande budgetåret. I regeringens budgetförslag till riksdagen för 2012 föreslås att ESF-rådets bemyndiganderam ska vara cirka 3 miljarder kronor.

Undertecknade organisationer ser regeringens budgetförslag gällande ovanstående som ett stort bakslag för vår verksamhet och ber er med stort allvar att INTE genomföra detta!

Socialfondsprojektens yttersta syfte är att främja kompetensutveckling och motverka utanförskap, att stärka människor på sin väg tillbaka till arbetsmarknaden – helt i enlighet med regeringens arbetslinje. 

Den idéburna sektorns, den sociala ekonomins, den ideella sektorns, civilsamhällets – kärt barn har många namn – betydelse för välfärd, integration och demokrati poängteras i allt fler sammanhang. Inte minst i ”En politik för civilsamhället” och genom överenskommelserna

mellan regeringen, SKL och den idéburna sektorn. Som ett led i detta pågår runt om i landet ett omfattande arbete för utvecklad samverkan både mellan det offentliga och den idéburna sektorn samt inom den idéburna sektorn. Som ett resultat av detta har en rad organisationer färdiga projektansökningar till den utlysning vi alla väntar på nu i början av december.

Att i detta utvecklingsläge fatta beslut som medför stopp för utlysning av ESF-medel 2012 innebär ett kraftigt bakslag för den pågående processen som alla parter säger sig önska.

Den 18 november meddelade EU-kommissionen på en högnivåkonferens att man ser det sociala företaget som en synnerligen viktig del och ett framtida utvecklingsområde i EU-strategin 2020. Kampen mot fattigdom och social utestängning är en viktig del av strategin. EU vill stärka tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften och samtidigt skapa ett samhälle som är öppet för alla.

Målet med EU-initiativet för socialt företagande är att få fram fler sociala företag och göra det lättare för dem att få finansiering. Ett av EU:s viktigaste mål är att skapa en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft.

De sociala företagen är en del av den sociala ekonomin, som sysselsätter över 11 miljoner människor i EU, det vill säga 6 procent av den totala sysselsättningen. Cirka vart fjärde nystartat

 

företag i EU är ett socialt företag. I Belgien, Finland och Frankrike är det till och med vart tredje. I Sverige har Tillväxtverket nyligen gjort en uppdatering av antalet sociala företag som de senaste 20 åren har ökat med mer än 50 procent och nu är mer än 350 till antalet, de drivs nästan utan undantag av den idéburna sektorn och är ofta utvecklade i ett ESF-projekt. Det är idéburna entreprenörskapet är långt mycket större än så, exempelvis omsätter Famnas medlemsorganisationer runt 3,5 mdr kronor och har 5000 anställda. Hela sektorn har ca 300 000 heltidstjänster.

EU-kommissionen har i sina rekommendationer kring det svenska reformprogrammet påpekat att den svenska sammanhållningspolitiken inte fungerar för alla grupper, exempelvis för människor med funktionsnedsättning. Statsminister Fredrik Reinfeldt framförde i valrörelsen 2010 att det behövs ”företag med sociala idéer” för att lösa problemet med ökad arbetslöshet för människor med funktionsnedsättning.

De metoder som används i arbetslinjen, det vill säga ekonomiska incitament, fungerar inte här. Detta framfördes också vid det möte som statsrådsberedningen höll häromveckan om EU2020. Här behövs socialt innovativa metoder och alternativ som ofta återfinns hos idéburna organisationer. Och det är här den dryga miljarden behövs för att vi ska kunna bedriva och framförallt utveckla verksamheter som bidrar till att utöka den svenska arbetsmarknaden.

Det finns en uppsjö bra exempel på vad som åstadkommits genom ESF-projekt, bland annat från Svenska kyrkan. Under de senaste åren har några församlingar haft pengar från socialfonden för kompetensutveckling av personal. Ett projekt i Skåne syftade till att utbilda församlingarna i några kommuner att ta emot och stödja långtidsarbetslösa tillbaka i arbetslivet. Det var ett mycket genomtänkt och lyckat program. För idéburen vård och omsorg, en inte minst viktig del i dagens debatt, är ESF-bidragen en väg för att kunna arbeta med nödvändig kompetensutveckling. För Famna, Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, möjliggör ESF-bidragen insatser som stärker medlemsorganisationernas konkurrenskraft. Finansiering av sådana insatser är annars svår att hitta.

Målen i de ESF-projekt som nu ligger klara för att söka i de nu inställda utlysningsomgångarna för 2012 är bland annat sociala innovationer för att genom social franchising skapa nya sociala företag och arbetstillfällen, att bygga stödstrukturer för nya sociala företag och skapa hållbarhet, att implementera sociala innovationer som utvecklats i tidigare ESF-projekt, att höja kompetensen hos företrädare för sektorn, tjänstemän i den offentliga sektorn och politiker i samverkansfrågor, regelverk kring upphandling, partnerskap mellan den idéburna sektorn och den offentliga – allt för att motverka utanförskap och för att utöka den svenska arbetsmarknaden i enlighet med arbetslinjen.

Konsekvensen av budgetförslaget är att dessa projekt och verksamheter inte kommer till stånd.

  Röda Korset, Famna, Forum för Frivilligt Socialt Arbete Hela Sverige ska leva, Coompanion Sverige Arbetsgivarföreningen KFO, SKOOPI – Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation, X-CONS Riksförbund, Kyrkornas EU-kontor, Studiefrämjandet  

Det nationella SOUL-nätverket för den sociala ekonomin i Sverige;

SLUP.se Stockholms Läns Utvecklingspartnerskap Nätverk Social Ekonomi Skåne SOUL Norra Norrland

PLUS – Partnerskapet för lokal utveckling och social ekonomi i Östra Mellansverige

Föreningen Social Ekonomi i Dalarna

Sveriges Makalösa Föräldrar Stockholms läns Bildningsförbund Hela Sverige ska leva – Länsbygderådet Stockholms län Hela Sverige ska leva – Kronobergs län Coompanion Stockholms län Spånga BlåBand Värmdö Föreningsråd Blå Vägen XpandiaVision Bygg Din Framtid Bygdegårdsdistriktet Stockholms län Hela Människan Botkyrka Salem

Lämna en kommentar