SVERIGE / STATEN: En konsekvent och väl utvecklad sektorspolitik har varit Regeringskansliets och statens signum. Samtidigt vinner en territoriell politik agenda terräng. Är den strikta stuprörspolitikens dagar räknade?  

Under mandatperioden som gick (2006-2010) valde den sittande regeringen att skrota en rad verk och myndigheter. Samtidigt omorganiserades flera verk för att lättare kunna hantera territoriella frågor, däribland Tillväxtverket, Tillväxtanalys och det nyaste tillskottet Trafikverket.
 
EU:s agenda skapar tryck
En starkt pådrivande kraft bakom omställningarna har varit Sveriges medlemskap i EU. Både EU-kommissionen och EU-parlamentets dagordning har med tiden visat sig ha ett växande inflytande över den svenska inrikespolitiska agendan.
EU:s nya fördrag har knappast bromsat denna här utvecklingen, utan snarare förstärkt EU:s inflytande. I fördraget finns exempelvis ett krav på att all politik som EU numera utformar ska ta hänsyn till den territoriella dimensionen. Riktigt vad detta innebär har EU-kommissionen inte definierat, men eftersom kravet finns med i fördraget så blir det även bindande för den svenska regeringen och kommer därför framöver att sätta avtryck även i den svenska statsförvaltningen.
 
Det som hänt under det sista halvåret är att EU-kommissionen och framförallt DG Regio (avdelningen för regionalpolitiken) aktivt jobbar för att förstå och omsätta den territoriella dimensionen i politiska förslag och utspel som på olika sätt knyter an till Sveriges och de andra ländernas inrikespolitik. Några exempel är att städerna över lag ska få mer utrymme i den kommande sammanhållningspolitiken och att en ny europeisk innovationspolitik ska omfatta både städer och landsbygd. Får EU-kommissionen gehör för dessa förslag hos Rådet och i EU-parlamentet, som genom samma fördrag fått mer makt, så kommer den svenska statsförvaltningen tvingas till anpassningar även på dessa områden.
 
Landsbygdsperspektiv vinner terräng
Tydligast avtryck har det territoriella perspektivet fått inom området landsbygdsutveckling. Sedan två år tillbaka styrs arbetet med landsbygdsfrågor inom Regeringskansliet av den s.k. landbygdsstrategin, där regeringen tar ett helhetsgrepp över landbygdens olika utmaningar. I maj

2010 presenterade dessutom ett tillägg till denna strategi där man pekar ut 156 insatser som alla har kopplingar till olika departement för att just stärka landsbygdsperspektivet då olika beslut tas.

– Av dessa insatser så tycker jag att den tydligaste förändringen för oss som jobbar i Regeringskansliet är att vi i dag har en så kallad ”landsbygdssäkrad organisation”. Med det menar vi att både vi på Jordbruksdepartementet

och ansvariga på Näringsdepartementet granskar budgeten och andra frågor utifrån ett landsbygdsperspektiv, säger Anna Hedberg, kansliråd på Jordbruksdepartementet och enheten för landsbygdens tillväxt.

Men har landsbygden verkligen tjänat på det här arbetssättet?
– När regeringen aktivt försökt underlätta för små företag eller uppmuntra till satsningar på alternativa energikällor så har det gynnat landsbygdens intressen. Men det är så klart så att de riktigt stora avgörande frågorna för landsbygden, så som väg- och järnvägsunderhåll eller utbyggnad av bredband, är inte i första hand Jordbruksdepartementets ansvarsområde.
 
Sönderhackad stadspolitik
I jämförelse med landsbygdspolitiken så är regeringens politik för städer och stadsutveckling långt mer sönderhackad och uppdelad på en rad departement.
– Det finns sedan längre tillbaka en proposition kring storstäder som innehöll både en social dimension och en tillväxtdimension och som sedan följdes upp av en Storstadsdelegation. Men delegationen utvecklade tyvärr bara den sociala dimensionen, säger Sverker Lindblad, ämnesråd på Näringsdepartementet, som menar att stadsfrågorna därefter prioriterades ned inom regeringen.
 
Den enskilt största satsningen som den nuvarande regeringen (2006-2010) gjort är att tillsätta en Delegationen för hållbara städer som avslutar sitt jobb i och med årsskiftet 2010/2011. Här har miljön stått i fokus och Miljödepartementet har haft det övergripande ansvaret. Även Integrations- och jämställdhetsdepartementet har ett ansvar för att uppmuntra framförallt storstäderna till att arbeta med så kallade lokala utvecklingsavtal. Att se staden och den omgivande regionen som ett sammanhängande territorium

 

har så här långt legat på Näringsdepartementet som också haft ansvaret för kontakterna mot EU avseende stad – landsbygdsrelationer.

– Det enda ”samarbete” kring stadsutvecklingsfrågor som i dag pågår inom regeringskansliet är informella möten mellan tjänstemännen inom Närings-, Miljö- och Integrations- och jämställdhetsdepartementet, säger Lindblad.
 
I kulisserna – en ny politik för städer
Det lama läget mellan departementen innebär nu inte att man på Näringsdepartementet sitter still. Tidigare under året lade man ut ett uppdrag på Tillväxtanalys för att titta närmare på stadsdimensionen inom det regionala tillväxtarbetet.

– Uppdraget ser vi som ett första steg till hur en mer integrerad politik för städer skulle kunna utformas. I en andra fas ska Tillväxtanalys titta närmare på hur andra länder utformat sin politik för stadsutveckling. Vi vet till exempel att finländarna har kommit längre än oss.

Hur kommer detta att påverka ert arbete i förhållande till övriga departement?
– Om det blir en politisk fokusering på städer och stadsregioner behöver vi både fördjupa och bredda samarbetet mot Miljö- och Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Det kan också bli aktuellt att involvera fler så som exempelvis Finansdepartementet som har ansvaret för bostadsfrågorna och Kulturdepartementet, säger Lindblad men kastar samtidigt in en brasklapp:
– Men vad det blir av detta vet ju ingen än. Alla inväntar den nya politiska ledningen efter riksdagsvalet och här kan allt hända. Det enda vi vet är att EU:s kommande sammanhållningsrapport som publiceras i november kommer att ge signaler om hur EU-kommissionen vill hantera stads och landsbygdsutvecklingsfrågorna och det borde få en återklang även inom regeringskansliet.
 
Länk till landsbygdsstrategin – 156 insatser för en stärkt landsbygd: 
 
Länk till storstadsdelegationens slutrapport: 
 
Länk till delegationen för hållbara städer:
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar