Samtidigt som de nationella offentliga aktörerna inom innovationssystemet träffas på Innovationsriksdagen pågår samtidigt en internationalisering av inkubatorer och finansiering.

Untitle CC BY simczuk
Untitle CC BY simczuk

Avståndet är kort mellan Gränsbrytnings kontor på Ideon Beta och Ideon Gateway där innovationsriksdagen i år äger rum. Men den här dagen känns promenaden längre än vad den behövt vara. Den fysiska platsen har samma namn, båda platserna syftar till att skapa innovationer och människorna har samma drivkraft men ändå tar sig arbetet uttryck i så olika former. Innan jag beger mig till Innovationsriksdagen stannar jag till vid kontoret bredvid mitt. I ett hörnrum sitter ett par killar som utvecklar mobila nycklar. De har precis utsetts till ett av de 33 hetaste teknikbolagen i Sverige enligt Ny Teknik och Affärsvärlden. För andra året i rad. Jag frågar dem i förbifarten om de ska delta på riksdagen – en riksdag som handlar om just dem. Svaret kommer snabbt och är kortfattat: vi utvecklar hellre vår verksamhet än pratar om den.

Charlotta Falvin, styrelseordförande i Ideon AB, säger samma sak men i byggnaden bredvid:

Företagen bryr sig inte om Innovationssystem. De ägnar sig åt affärsverksamhet inte innovationssystem

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova, Bodil Rosvall Jönsson, näringslivschef Region Skåne, Charlotta Falvin, ordförande Ideon AB, Eva Ohlstenius, vd Connect Skåne, Karin Hallerby, avdelningschef Tillväxtverket, Cecilia Driving, vd RISE Fotograf: Niklas Lagström

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova, Bodil Rosvall Jönsson, näringslivschef,  Region Skåne, Charlotta Falvin, ordförande Ideon AB, Eva Ohlstenius, vd Connect Skåne, Karin Hallerby, avdelningschef Tillväxtverket, Cecilia Driving, vd RISE. Foto från Innovationsriksdagen 2013.  Fotograf är Niklas Lagström

Eva Ohlstenius, vd Connect Skåne  menar däremot att ”Det är ett problem om företagen inte bryr sig om innovationssystem. Det är ett slöseri med skattemedel.”

Båda har delvis rätt. Däremot undrar jag vem det är som har ett problem om företagen inte bryr sig om innovationssystemet. Företagen eller systemet? Eller som Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova uttrycker det

Vi är inte till för oss själva! Utan vi måste leverera värden. Om systemet inte efterfrågas ska vi lägga ner

Vad är det verkliga behovet hos bolagen och vad är det som systemet levererar, enligt dem? Efter en rundvandring på Ideon så verkar det enskilt största problemet vara att fylla i blanketterna för att rekvirera såddkapital. Arbetsbördan står inte i förhållande till pengarna. Dels för att kapitalet är litet, dels för att administrationen kring ansökan är oproportionerligt stor.

Stefan Gripwall, en av grundarna för Zaplox, menar att svenskt såddkapital är för litet. Zaplox erhöll i uppstartsfasen 2010, 250 000 kr av Almi och sedermera samma belopp av Innovationsbron. Knappast några större belopp. Internationella investerare erbjuder kanske ett högre kapital även i en tidig fas men då förväntas man naturligt avstå från en del av ägandet.

Det är bättre att äga 5% i ett bolag som lyckas än 100%  i ett som misslyckas”  säger Stefan

Cecilia Driving, Vd för Research Institutes of Sweden (RISE), påtalade på Innovationsriksdagen vikten av att ta större risker tidigt i processen något som Bodil Rosvall Jönsson, näringslivsdirektör i Region Skåne, och Magnus Lundin, vd för Sisp styrker i en artikel i Sydsvenska Dagbladet; att problemet är att hitta riskvilligt kapital i början av en innovationsprocess. När innovationerna står på säker mark finns pengarna.

En bild som Charlotte Brogren på Vinnova bekräftar.

Vi har mer pengar än vi kan göra av med till Innovationsupphandling

Om de svenska aktörerna har pengar att investera men det upplevs som alltför besvärligt att få tillgång till de här initiala pengarna är det en rimlig tolkning att riskvilligheten inte är så betydande. Rikard Mosell, VD för Ideon Innovation, menar också att de offentliga aktörerna borde vara de som tar risken innan riskkapitalisten.

För att ha modet att göra det måste vi kanske anställa en annan typ av människor än vad vi traditionellt gjort. Vi investerar ofta i det vi är trygga med. För att våga investera i en ny bransch krävs ett annat tänkande

Hur ökar man risktagandet bland de som finansierar eller hjälper till att ansöka om kapital? Rikard Mosell menar att närheten till entreprenörerna är ett måste för att lära känna deras behov. Innovationssystemet är idag stuprörsformat och svåröverskådligt.

Ideon Innovation, där Rikard alltså är VD, är en av fyra inkubatorer och han menar att skapandet av mötesplatser där företagare och idéer och kapital faktiskt träffas är en förutsättning för att leverera värden. På Ideon Science Park finns nästan 290 företag varav många inom IT & telekom, Clean Tech och Life Science. Man beskriver sig själva som Sveriges mest framgångsrika mötesplatser för visionärer, entreprenörer och riskkapital. Inkubatorernas roll är att förbereda entreprenörerna för marknaden och fungera som en guide till finansiering. På så sätt är de den perfekta mötesplatsen.

Charlotta Falvin höll sig till den linjen när hon talade på Innovationsriksdagen: ”Skapa öppna mötesplatser. Det ger resultat”

Jag funderar på det här med möten och undrar vilka det är som förväntas stråla samman. Just den här dagen inser jag att det i alla fall inte handlar om att olika aktörer skall göra det. Entreprenörerna huserade i ett hörn av Ideon, det offentliga innovationssystemet träffades i ett annat och de privata riskkapitalisterna lyste med sin frånvaro.

Kanske handlar det om det som flertalet underströk på konferensen, bl.a. Kjell Håkan Närfelt, chefsstrateg på Vinnova. Han underströk vikten av att sälja och menade att vi är ett land av ingenjörer och att vi nu måste lära oss att göra affärer också. Ideon innovation har nyligen startat en säljutbildning för de företag som huserar på inkubatorn i syfte att bli bättre på marknadsföring. Stefan Gripwall, VD på Zaplox, har samma inställning. Hans råd är att starta företag med flera olika kompetenser där säljkunskap är en av de grundläggande.

Att sälja sig själv och sin idé handlar om att vara aktiv och synlig på många arenor. I stuprörsform möts möjligtvis många från samma bransch men frågan är om det sker någon korsbefruktning på homogena arenor? Vad innebär det att skapa heterogena mötesplatser? Jag ställer mig frågan om det är två (o)lika människor på en konferens eller om det är två olika tankar inne i huvudet på en människa som ger det mest fruktsamma mötet.

Ett möte som är viktigt för flertalet entreprenörer är det med investerare. Kunskap i införsäljning till finansiärer är minst lika viktigt som kunnandet att sälja produkter och tjänster på marknaden. I alla fall initialt. Rikard Mosell tycker dock att innovationssystemet är insnöade på VC (Venture Capital). Den strikta formeln; pitch – kapital – exit passar inte för alla företag eller entreprenörer. Framförallt leder det ofta till att företaget så småningom hamnar utomlands och det är inte primärt det vi strävar efter.

Syftet med skattefinansierad såddfinansiering är rimligtvis att det i slutändan ska generera nationell välfärd och arbetstillfällen. Här finns således en motsättning om företagen säljs eller flyttar utomlands. På ett större plan handlar det här problemet om att offentliga insatser naturligtvis styrs av en nationell agenda medan bolagen dess tjänster och produkter är globala. Det som är en självklart gräns för skattebetalarnas intresse, d v s nationens yttre gräns, är förminskande och inskränkande för det växande företaget.

När debatten om bolag som flyttar utomlands är som hetast bortser vi alltså från det faktum att marknaden är global. Det är dock inte den enda förändringen. Tidigare hade företagen ett tydligt huvudkontor. Oftast på orten och i det landet som de en gång startade ifrån. Om de flyttade huvudkontoret var det oftast till en stad där den nye VD hade sitt säte..

Små bolag fungerar likadant som stora bolag idag. Likt de stora bolagen har de inte längre ett huvudkontor eller en bas utan flera runt om i världen

säger Gregory Batcheller på Neurovive. NeuroWive är ett svenskt bolag som huserar på Ideon. Som ett led i att etablera sig utomlands har de valt att utveckla ett partnerskap med Kinas fjärde största läkemedelsföretag. Genom att kombinera bolagets kunskaper på den svenska marknaden med kompetens från partners om den kinesiska hoppas de kunna utveckla produkterna för att fungera på den kinesiska marknaden. Greg Batcheller  ser partnerskapet i huvudsak som ett samarbete där kineserna inte bara ska bidra med att hjälpa svenskarna sälja sina produkter i Kina utan de ska även bidra till att utveckla anpassade produkter för den kinesiska marknaden. De utvecklar tillsammans två nya produkter på det här sättet och arbetssättet är mycket intressant säger Greg Batcheller .

Det finns patienter i hela världen och jag ser ingen anledning att dessa inte skulle få hjälp av våra produkter

I och med att marknaderna är olika behövs kontor med lokalkännedom om den nyetablerade handelsområdena. Produkterna har inga gränser, däremot krävs det en anpassning av dem. Och det handlar inte längre om att ha de billigaste produkterna eller tjänsterna. Inte heller om att vara bäst. Därmed behöver du vara tillräckligt bra. När företag är globala med flera kontor över hela världen finns det möjlighet för var och en att ha en speciell prägel och Sveriges fördel ligger i vårt utvecklade säkerhetstänkande, utmärkta logistik och hög kapacitet, säger han. Men varje punkt i nätverket kan betraktas som ett litet huvudkontor för just det segmentet.

Det finns inte längre någon anledning till att lägga alla ägg i samma korg

Det är inte bara bolagen och produkterna som är globala utan även vc-kapitalet är internationellt. Karin Hallerby på Tillväxtverket talade på Innovationsriksdagen om vikten av att de Svenska inkubatorerna och innovationsmiljöerna är attraktiva även globalt.  Under en lång tid har stora internationella företag, bl. a Samsung, besökt de stora inkubatorerna för att söka efter idéer, företag och entreprenörer. Förra veckan var det Skotska investeringsbolaget Baily Gifford i Lund för att undersöka möjligheten att investera i fyra bolag som huserar på Ideon.

Zhongguancun Development Group med tillgångar värda 11 miljarder dollar besökte också Lund för något år sedan i syfte att hitta en lokalisering för en inkubator för norra Europa. ZdG har en plan för att investera upp till $ 1,5 miljarder i hela världen under de kommande fem åren.

Den här gången föll valet inte på Sverige utan på Finland där ZdG har startat upp en verksamhet. Förutom i Finland finns de representerade i Tyskland, England, USA, Australien och i Japan. Vi ser alltså de första konkurrerande inkubatorerna redan. Själva innovationssystemets infrastruktur är konkurrensutsatt vilket vi kanske inte hade väntat oss. När jag frågar Mats Dunmar på Ideon om vad kineserna har som vi inte har säger han: kapital.

Mats Dunmar ser två tydliga trender. En är att kinesiska investerande bolag som tidigare har nöjts sig med den inhemska marknaden nu söker sig globalt – på samma sätt som vi gör. De söker efter partners som förstår sig på den europeiska marknaden. Kulturen, språket och affärslogiken skiljer sig åt på samma sätt för en kines som vill till Europa som för en svensk som skall ta sig in i Kina. Kännedom om den lokala marknaden är ett måste för alla globala aktörer oavsett härkomst.

Den andra trenden som han urskiljer handlar om en omvänd logik. Tidigare åkte vi till Kina för att tillverka billigt eller för att hitta ingenjörer till attraktiva priser. Nu, menar Mats, söker sig kineserna till norden bl.a. i hopp om att finna intressanta företag och idéer att investera i. Däremot är det inte själva idén de är ute efter utan vår förmåga att generera dem.

Jag tänker att det låter vettigt. Det är inte sannolikt att Kineserna är ute efter Nordens samlade ingenjörskonst eller våra patent. Deras samlade kunskapsnivå är naturligtvis mycket högre, eftersom de är så många fler…

Om det inte är våra idéer eller våra produkter kineserna vill köpa utan idégenerering eller innovation i sig själv tar frågan en intressant vändning. Då är det vår skapandeförmåga och vår förmåga till lärande som vi tycks ha en fördel i. Är det troligt att de vill rekrytera en löpning istället för Zlatan för att göra en idrottsliknelse. Det är med ganska hög sannolikhet hans förmåga att springa nästa gång som är det värdefulla – inte hans förra löpning.

Att mäta omsättningshastigheten på produkter, på idéer eller på tjänster borde rimligtvis ingå när bedömningen om initial finansiering diskuteras. Det är något helt annat än att bedöma produkten, idén eller tjänsten i sig själv.

Att investera i lysande idéer är stort. Att investera i de idéer vi ännu inte fått är större.

Lämna en kommentar