EU: Eurokrisen håller ett fortsatt grepp om Europas ekonomier. Alla till buds stående medel används för att undvika att den grekiska sjukan sprider sig till Italien och Spanien och andra skakiga ekonomier. Nu används även EU:s regionalpolitik för att mildra lågkonjunkturen och få fart på tillväxten igen.  

I somras föreslog EU-kommissionen en uppluckring av reglerna för strukturfonderna. Kommissionen – den institution som pytsar ut de gemensamma EU-pengarna i olika fonder – vill helt enkelt att det ska bli enklare för krisande medlemsländer att få igång olika tillväxtskapande projekt.   Lägre krav på medfinansiering I vanliga fall kräver EU-kommissionen att landets egna myndigheter själva finansierar minst 15 procent av projekten. Kravet sänks nu till bara fem procent för sex europeiska problemekonomier.   De länder som är tilltänkta för specialreglerna är Grekland, Portugal och Irland som deltar i eurosamarbetet, och Rumänien, Lettland och Ungern som står utanför den gemensamma valutan. Det som de sex länderna har gemensamt att de på olika sätt fått del av pengar från diverse europeiska krisfonder för att komma ur den finansiella krisen.   Inhemska bekymmer ”Som ett resultat av den svåra situationen med flera medlemsstaters offentliga finanser, på grund av den ekonomiska krisen, har det varit en utmaning att få till den nödvändiga medfinansieringen” skrev Ton van Lierop, talesperson för regionkommissionär Johannes Hahn, i ett mejl till Gränsbrytning. Ett lands låga ”absorptionsförmåga” av EU-pengar kan till viss del bero på att landet har svårt att få fram egna resurser. Men det kan också bero på dålig förvaltning och uppföljning, inadekvat lagstiftning, intressekonflikter och korruption.   Rumänien är ett slående exempel på alla dessa problem. I somras varnade en tankesmedja att bara 3,4 procent av de 20 miljarder euro som EU öronmärkt åt landet kommer att kunna användas för perioden 2007 till 2013.   Tillfällig lättnad I den aktuella långtidsbudgeten, som gäller mellan 2007 och 2013, uppgår pengarna till regionalpolitiken – även kallad sammanhållningspolitiken – till knappt 50 miljarder euro årligen. Det är mer än en tredjedel av unionens totala budget. EU-kommissionens förslag, som först måste godkännas av både ministerrådet (EU-ländernas regeringar) och Europaparlamentet innan det börjar gälla, berör bara kravet på medfinansiering och ska bara vara en tillfällig lättnad. Reglerna för uppföljning och kontroll av projekten förblir desamma och själva nivån på EU-stödet till länderna, som fastslås i långtidsbudgeten, höjs inte. Det sade Johannes Hahn när han presenterade förslaget på en presskonferens för en dryg månad sedan.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden:               Sigrid Melchior

Lämna en kommentar