Tillväxten följer befolkningsutvecklingen, konstaterar Västsvenska Handelskammaren i sin ranking av Sveriges lokala arbetsmarknader. Stockholm-Solna toppar listan, men det finns också starka tillväxtnav i Norrlands inland. Kiruna har klättrat snabbt sedan förra mätningen.

Där befolkningen växer finns också de starkaste tillväxtnaven, visar en ny ranking av Sveriges 76 lokala arbetsmarknader.

Det betyder inte att vi andra lägger oss ner och dö, säger Kent Lundquist, näringslivschef Söderhamn.

När Västsvenska Handelskammaren nyligen presenterade rapporten Svenska nav hamnade Stockholm-Solna och Göteborg i topp. Trea på listan över de starkaste arbetsmarknaderna kom Malmö-Lund och därefter placerade sig Linköping, Jönköping, Växjö, Örebro och Kiruna.

Bland listans 22 starkaste regioner finns bara fem arbetsmarknader med en befolkning under 50 000 invånare.

Sambandet mellan befolkningsunderlag och utvecklingskraft är tydligt” skriver Handelskammaren. Andra gemensamma nämnare för tillväxtområdena är en ung befolkning, ett högt nyföretagande och en hög utbildningsnivå.

Hur kommunerna arbetar med nyföretagande och andra näringslivsfrågor har säkert också betydelse, säger Gunnar Plym Forshell, chef för näringslivsavdelningen på länsstyrelsen i Norrbotten.

Kiruna klättrar

I sitt län har han både vinnare och förlorare. Jämfört med motsvarande mätning som Västsvenska Handelskammaren gjorde 2010 har nästan hälften av landets 76 lokala arbetsmarknader stärkt sin utvecklingskraft.  Kiruna är en av de kommuner som klättrat mest – från 23:e till 4:e plats.

Gruvbrytningen gör att vi inte har någon arbetslöshet att tala om i Kiruna. Stadsomvandlingen i Kiruna, Gällivare och Malmberget genererar också många jobb, säger Gunnar Plym Forshell.

Ett annat gruvsamhälle, Pajala, hamnar däremot långt ner på tillväxtlistan. Gunnar Plym Forshell förklarar det med att brytningen av järnmalm visserligen kommit igång, men att kommunen så här långt inte lyckats övertala de människor som jobbar för gruvbolaget att sluta långpendla och istället slå sig ner permanent i kommunen.

Handelskammaren bygger sin ranking på åtta kriterier: Befolkningstillväxt, demografi, förvärvsintensitet, lön, nyföretagande, andel anställda i näringslivet, utbildningsnivå och hälsa.

Tittar man på enskilda kriterier kan det ofta skilja mycket mellan grannkommuner. Jokkmokk hör till exempel till landets främsta när det gäller nyföretagande, medan närmsta grannen Arvidsjaur hör till de sämsta i den kategorin.

Det är svårt veta varför det skiljer sig så mycket, men Jokkmokk kommun har jobbat hårt och välorganiserat för att få fram nya företag. Mycket är kopplat till servicebranschen, där inte minst Vattenfall har stort behov av underentreprenörer, konstaterar Gunnar Plym Forshell.

Slår an tonen

Kustkommunen Söderhamn ligger inte i något av de län som har sämst förutsättningar, men får ändå betyget ”mycket dåligt” i tre av kriterierna: förvärvsintensitet, nyföretagande och hälsa. Kommunens näringslivschef Kent Lundquist tycker ändå att det lokala näringslivet utvecklas åt rätt håll.

Självklart är det i storstäderna tillväxten är starkast, men det betyder inte att alla andra kommuner lägger sig ner och dör, säger han.

Vid senaste årsskiftet hade Söderhamn 25200 invånare. År 2005 var antalet 26500.  Kent Lundquist framhåller att kommunen har goda kommunikationer, men vågar ändå inte ha några större förväntningar på att befolkningen ska börja växa igen.

Sysselsättningen styr allt det andra och vi på kommunen uppmuntrar entreprenörer och ordnar möten. Men vi startar ju inga företag, vi krattar i manegen, säger han.

Lämna en kommentar