Blotta tanken på att tjäna pengar och rädda världen kan ses som en oxymyron, en självmotsägelse, där två disparat skilda världar sammanfogats. Att tjäna pengar hör den kapitalistiska världen till. Det är en drivkraft sporrad av hårda materiella värden emedan att rädda världen hör till den ideella sektorn, sporrad av mjuka humanitära. Ett flertal olika kriser och sociala problem i globaliseringens skugga ställer krav på den bakomliggande logiken i det moderna kapitalistiska samhället och den oxymorona uppdelningen mellan att tjäna pengar och att göra gott är på väg att brytas och omformuleras...

Kapitalismen är i sin nuvarande form oförmögen att rädda världen

Det kapitalistiska systemet kan krasst sett sägas ha en enda drivkraft och det är den ständiga tillväxten av ekonomiskt kapital. Att rädda världen är ett kostsamt och olönsamt företag i det avseendet. Kapitalismen ser i sin renaste form bara ekonomisk vinning framför social och humanitär dito, även om en ”bättre” värld skulle kunna vara en önskvärd utgång i en kapitalistisk utopi där samhället utvecklas genom den fria marknaden med olika aktörer som i konkurrens med varandra tros sporrar utvecklingen av innovationer, välfärd och samhället i stort. Att kapitalismen i sig skulle göra världen till en bättre plats bygger i sin tur på en logik som dels säger att alla är sin egen lyckas smed, dels att de som verkligen lyckas faktiskt återinvesterar i samhället och på så sätt fördelar kapitalet.

För att göra en lång historia kort, så är det uppenbart att vi inte befinner oss i närheten av en kapitalistisk utopi. Kravet på en ständig tillväxt i kombination med att kapital, i alltför stor utsträckning, inte (om)fördelats och återinvesterats i samhället har skapat finanskris, klimatkris, milsvida sociala klyftor, segregering och systemkollaps. Missförstå mig rätt, kapitalismen har inte skapat en sämre värld än den vi hade innan, men är i sin nuvarande skepnad och logik oförmögen att rädda den. För att bemöta de utmaningar som världen nu står inför krävs idéer, processer och initiativ som radikalt förändrar samhället i stort och det kapitalistiska tänket i synnerhet.

Det sociala företaget – en hybridform

När man talar om samhällsförändring kommer man oundvikligen också in på ett begrepp som just nu används i allt större utsträckning runtom i Sverige, Europa och världen, nämligen så kallad social innovation. I ”Social Innovation i ABC”, beskrivs Social innovation som innovationer som syftar till att förbättra det som saknas eller inte fungerar i samhället. Enligt författarna, verksamma vid Mötesplats för sociala innovationer och samhällsentreprenörskap vid Malmö Högskola, som i slutet av förra året utsågs till nationellt centrum för just detta, står det klart att samhällets traditionella institutioner saknar förmåga att lösa alla de utmaningar vi står inför; klimatproblematiken, växande städer, avbefolkningen av glesbygden, en stigande arbetslöshet och segregering. Istället riktas strålkastarljuset nu mot företag och initiativ i varierande storlek som kombinerar entreprenörskapets logik med samhällsnyttan, där företags- och projektmodeller och affärsidéer utgår från visioner och strategier för att förbättra/förändra/utveckla samhället runtomkring. Dessa företag har kommit att betecknas som sociala företag och dess ledare för samhällsentreprenörer. Så kallade ”sociala företag” är till sitt yttre företag i traditionell bemärkelse – de drivs av entreprenörer med en idé och har en vara/produkt/tjänst, de har målgrupper, marknader och marknadssegment – de vill tjäna pengar och gå med vinst, men samtidigt går de radikalt emot traditionella kapitalistiska principer och sätter som främsta mål att rädda/förändra världen. De sociala företagen är enligt Mötesplatsens definition;

en slags hybrider som inte går att placera i ett fack eller en kategori. De rör sig över gränserna i den triangel vi brukar rita upp för att beskriva samhällets aktörer

Ett sådant exempel är det Göteborgsbaserade transportföretaget Allwin som under devisen ”att transportera överflöd” utgår från problematiken med överproduktionen av mat och tar hand om olika livsmedelsföretags matsvinn för att sedan ge denna till behövande. På så sätt kombineras och besvaras en multipel av olika utmaningar, samtidigt som företaget erbjuder en tjänst som andra företag har ett behov utav. I tjänstens utförande skapas synergier, som i sin tur skapar mervärde för alla inblandade. Ytterligare ett exempel är organisationen Yalla Trappan som är ett arbetsintegrerande social företag, baserat i området Rosengård i Malmö. Yalla Trappans syfte är ”att åstadkomma bra förutsättningar för att nå arbetsmarknaden genom kompetensutvecklande insatser och genom att skapa engagemang och delaktighet i kooperativa verksamheter, samt bygga upp nya mötes- och marknadsplatser på Rosengård och där förena social och pedagogisk verksamhet med arbete och entreprenörskap och vidareutveckla de positiva krafterna i området.” Även här skapas en mängd synergieffekter, inte minst på det omkringliggande samhället i form av mjuka värden såsom ägandeskap, stolthet och hopp. Yalla Trappan bygger genom sin verksamhet och stigande popularitet (man har uppemot 17 studiebesök i månaden!) till att broar byggs ut i samhället vilket bidrar till bilden av Malmö generellt och Rosengård i synnerhet. Ett tredje exempel är kaffekedjan Barista som förutom att bygga sin verksamhet på fairtrade och rättvisemärkt kaffe också bidrar med en betydande del av vinsten till FN-projekt i tredje världen. Barista tar principerna bakom CSR (Corporate Social Responsibility) ett steg längre och gör dem till en naturlig del av såväl affärsmodellen som företagsprofilen. De säger sig vilja förändra världen ”en kopp i taget”.

Perspektivförändring

Enligt ett inslag i SVT förra veckan har förekomsten av sociala företag kraftigt ökat stadigt de senaste åren och det finns idag över 300 stycken i Sverige och enligt Mötesplatsen är detta en trend som har kommit för att stanna;

Marknaden för mobiler, datorer och bilar svämmar över, men hur ser det ut på samhällsområdet, vad slags tjänster kan vi välja mellan där och hur kan vi göra dess tjänster fler, bättre och mer ekologiska och etiska? Ganska snabbt kan vi se att det är ett eftersatt område, och därmed öppnar sig fler möjligheter.

Trots det stigande intresset för sociala innovationer och ett skrikande behov av att lösa de utmaningar vi står inför är sociala företag och samhällsentreprenörer långt ifrån ett självklart inslag i Sverige. Baristas framgång var på inga sätt given, men kunde med hjälp av finansiärer som trodde på idén köra igång och går idag med vinst och har kaféer från Umeå i norr till Malmö i söder. Aktörer som Allwin och Yalla Trappan drivs av eldsjälar som ständigt måste kämpa för att hävda sitt existensberättigande och sträva efter vinst och kapital för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Utöver sociala företag finns ett stort antal initiativ och processer som antar mer spontana och flytande former än företagets och som därför kan ha svårt att få förståelse från finansiärer och bidrag. På ett nationellt plan betyder de sociala innovationerna plats i den tjänste- såväl som den nationella innovationsstrategin mycket men det krävs också en snabb perspektivförändring på ett regionalt och lokalt plan och inte minst faktisk handling. Synen på vad tillväxt innebär bör problematiseras och vidgas samtidigt som möjligheterna och stödet för utvecklingen av sociala företag måste öka.

De sociala företagen utmärks av att de engagerar alla delar av samhället, ideell och offentlig sektor samt näringslivet, men också av att de skapar flöden av idéer, processer och kapital mellan dessa sektorer. De återinvesterar, på mer än ett finansiellt plan, i såväl den egna verksamheten som det omkringliggande samhället och skapar på så sätt mervärde för alla inblandade. Det eviga kravet på tillväxt omvärderas och omformas i och med den sociala aspekten och tillväxt får en ny, breddad betydelse och betyder inte längre ekonomisk ackumulation utan social förbättring. Att tjäna pengar  och samtidigt rädda världen genom återinvesteringar och socialt deltagande borde inte vara en lycklig symbios utan en självklarhet och princip – i alla branscher.

Hur arbetar ni med social innovation? På ert företag? I er organisation? I er region?

Fortsätt diskussionen här under, i kommentatorsfältet. Fyll på med goda exempel och lyckade strategier, länktips, frågor och funderingar!

Ni kan också mejla mig på: rikard@parm.se

Lämna en kommentar