Ökad tjänsteproduktion och fortsatt försvar av svenska språket ska utveckla Ålands särart under nästa programperiod.

Vi har just inlett en analys av hur vi behöver kanalisera resurserna
säger Linnéa Johansson, avdelningschef på landskapsregeringen.
Självstyret ger Åland rätt att stifta lagar inom en rad områden som omfattas av EU:s strukturfonder. När önskelistan inför den nya programperioden presenteras vid årsskiftet blir fortsatt stöd till tjänstesektorn en viktig del. I takt med att jordbruket och andra basnäringar fått minskad betydelse har kunskapsintensiva tjänster inom IT, bank och finans blivit allt viktigare.
Det passar väldigt bra för oss att producera tjänster, här finns inte så mycket råvaror och transportkostnaderna är höga
säger Linnéa Johansson, chef för näringsavdelningen på Ålands landskapsregering.

Hembygdsrätt

Hon konstaterar att den regionala utvecklingen dragit nytta av Ålandsprotokollet, ett tillägg till Finlands och Ålands EU-medlemsavtal. Protokollet godkänner den åländska hembygdsrätten som villkor för köp av fast egendom och rätten att driva näringsverksamhet. Den som köper mark eller andra fastigheter måste ha en koppling till öriket. Likaså måste företagen ha Åland som hemort och betala skatt där.
Därför kan vi ha livskraftiga företag året om. Det har inneburit en ökad befolkning, hög BNP per capita och visar att man inte kan plocka russinen ur kakan.
Ett viktigt mål för politiken är att Åland ska fortsätta vara svenskspråkigt. Utan hembygdsrätten hade det inte varit möjligt, menar Linnéa Johansson.
Åland har med hänsyn till sin lilla befolkning (drygt 28000) ett förhållandevis brett näringsliv, med sjöfarten som dominerande gren (27 procent). Turismen är också viktig och till den räknas även den omfattande färjetrafiken.

Kommunreform

Stark företagsamhet och hög sysselsättning har skapat välstånd, men med en åldrande befolkning blir förutsättningarna för att finansiera välfärden snart sämre. Hittills har Åland kunnat behålla sin struktur med 16 kommuner, men för ett par veckor sedan presenterade landskapsregeringen en tjänstemannautredning med förslag till förändringar.
Kommunindelningen är till viss del en generationsfråga. De äldre är mer skeptiska och har mycket av sin identitet i hemkommunen. För de yngre är det viktigare att servicen fungerar
säger Robert Sundström, ordförande i den arbetsgrupp som står bakom rapporten.
Gruppen lyfter fram fyra alternativ:
·        Värdkommuner. Några ekonomiskt och personalmässigt starka kommuner utför vissa uppgifter för andra, så kallade särkommuner. Det kan till exempel vara specialomsorg och barnskydd.
·        Samarbetskommuner. En form av kommunalförbund som kan ta hand om mer omfattande uppgifter som specialomsorg, missbrukarvård och avfallshantering. Primärkommunerna har bland annat kvar barnomsorg och grundskola.
 
·        Regionkommun. En resursstark direktvald huvudman för alla tyngre kommunala uppgifter. Kan även ta över hälso‐ och sjukvården samt gymnasieutbildningen från landskapsregeringen. Motsvarar landstingen i Sverige.
·        En enda kommun. Dagens 16 åländska kommuner går samman till en kommun, som samlar alla resurser. Kan också ta över tyngre uppgifter som hälso‐ och sjukvården samt gymnasieutbildningen från landskapet.
– En parlamentarisk kommitté ska ta tag i frågan från årsskiftet. Före dess bör politikerna ha enats om att gå vidare med ett par av alternativen, säger Robert Sundström.
Inrättandet av regionkommuner har avfärdats i debatten om den nationella kommunreformen, eftersom det skulle skapa tre direktvalda nivåer. Men på Åland kan det ändå bli aktuellt då landskapsregeringen har rätt att fatta beslut i indelningsärenden oberoende av hur den nya kommunstrukturen blir i övriga Finland.
Lämna en kommentar