SVERIGE / REGIONER: Löpande utvärdering under programperioden ska koppla strukturfonderna bättre till det regionala utvecklingsarbetet. – Sedan har ju alla aktörer själva ett ansvar för att återföra och lära för att få till stånd förbättringar, säger Ingela Wahlgren på Tillväxtverket.  

Strukturfonderna är EU:s viktigaste verktyg för att minska regionala skillnader, och Sverige är inne i sin tredje programperiod. Med medfinansiering omfattar fonderna nästan 30 miljarder kronor i olika projekt för regional utveckling, sysselsättning och kompetenshöjning.
Under tidigare programperioder har arbetet med strukturfonderna haft svårt att nå målen. Ett problem var enligt bland annat att Riksrevisionens kontroll av fonderna då var mer inriktad på ekonomisk redovisning och följsamhet med lagstiftningen än projektens effektivitet.
 
För att få projekten att styra bättre mot programområdenas mål arbetar Tillväxtverket nu mer med kontinuerlig utvärdering (följeforskning).
Ingela Wahlgren, handläggare på verket, konstaterar att utvärderingen av enskilda projekt måste hänga ihop med projektens vidare kopplingar till de regionala utvecklingsstrategierna.
– Vi behöver se hur program och projekt landar i den lokala myllan. Meningen är att strukturfonderna ska ge det där extra till den lokala utvecklingen och förstärka arbetet i de regionala programmen. Därför är det viktigt att få igång mer diskussioner och samtal kring det här.
 
Bättre koppling mellan program
Ingela Wahlgren ansvarade nyligen för en konferens med syfte att också få till en bättre koppling mellan strukturfonderna, landsbygdsprogrammet och Interregprogrammen. Även i det arbetet handlar det om att informera bättre om programmen och att regionerna utbyter mer erfarenheter och kunskaper med varandra.
– Lyckas man få ihop bitarna när man riggar sitt projekt kan man bättre ta vara på både kunskaper och det finansiella innehållet, säger hon.
 
Strukturfondsarbetet tar sikte på den regionala nivån. Men även mellan regionerna och den lokala nivån måste kopplingen fungera, vilket Regionförbundet Gävleborg tog fasta på när det förra året tog fram en länstransportplan för de närmaste årens väg- och järnvägsprioriteringar. Prioriteringarna för transporten

av både varor och människor vilar på lokala behov i kommuner och företag. Vägledande för arbetet har varit att planen inte ska vara en tjänstemannaprodukt, utan bygga på politisk process där både det kommunala och det regionala perspektivet kommer fram, konstaterar Ann Christin Gagge, utvecklingschef i förbundet.

 
Gagge tycker att politikerna i regionstyrelsen snabbt har brutit med det gamla mönstret att försöka få så mycket som möjligt till den egna kommunen. Under de tre år som Region Gävleborg funnits har kommunpolitikerna vant sig vid att bära andra glasögon.
– Infrastruktur är ingen lätt fråga, men politikerna har blivit mycket bättre på att se helheten och lyfta fram det regionala perspektivet.
 
Prioriteringar ställde krav
Politikerna ställdes på prov under den omprövning av olika vägsatsningar som gjordes i slutet av arbetet men länstrafikplanen. Då bestämde man sig bland annat för att tidigarelägga upprustningen av den  olycksdrabbade sträckan av riksväg 83, från Tönnebro till Ljusdal. På det sättet hamnar en stor del av de prioriterade vägprojekten i Ljusdal och Bollnäs, medan till exempel Söderhamn, Nordanstig och Ovanåker får en mindre del av kakan.
 
Stig Eng (C), ledamot i regionstyrelsen och kommunalråd i Ovanåker, noterar att hans kommun fick väldigt lite ut av de där satsningarna, trots att även Ovanåker har flera vägar inom kommungränsen som behöver åtgärdas.
– Men i regionstyrelsen är jag inte bara representant för min kommun, då måste jag titta på helheten. Sen regionen bildades har jag blivit mer initierad om vad som finns i vår region, säger han.  
 
”Samverka är grunden”
Ann Christin Gagge arbetar dagligen med att koppla ihop regionala utvecklingsfrågor med olika sakområden.
– Att samverka är grunden för utveckling, både inom regionen mellan olika näringar och sakområden, men

 

också regioner emellan. Kopplingen mellan flera olika områden är självklara, som till exempel näringslivsfrågor och arbetsmarknadspolitik, medan andra ännu inte hör så intimt samman med regionalt arbete, typ näringslivsutveckling och hälso-/sjukvårdspolitik, säger hon.

 
En aktuell koppling mellan de infrastrukturella frågorna och arbetsmarknaden är att regionförbundet arbetar med både Gävle hamn och Sandvikens kommun för att underlätta logistik och transporter.  Förbundet bidrar också till att förbättra möjligheterna att pendla, både inom Gävleborg och till andra närliggande regioner.
Vad skulle behövas för att underlätta den här samordningen?
– En fortsatt levande dialog. Vi kommer att arbeta vidare för en god samordning av de gemensamma intressena, säger Ann Christin Gagge.
Deltar du i kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika regioner?
– Absolut. I alla olika delar resonerar vi med representanter från olika regioner.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält
Lämna en kommentar