SVERIGE / KOMMUN: Mångkulturellt centrum i Botkyrka öppnar i mitten av april ”Tillsammans” – en utställning om att leva, tänka och handla tillsammans. – Behovet av basservice och en fungerande arbetsmarknad gäller lika mycket i förorten som i en by i glesbygden, säger Mikael Morberg, en av de ansvariga för utställningen.  

Botkyrka kommun utanför Stockholm har en ung befolkning och många av dess invånare står utanför arbetsmarknaden. Kommunala stiftelsen Mångkulturellt centrum har i snart 25 år arbetat med att sprida kunskap om sociala och kulturella faktorer, som underlättar för att skapa ett hållbart samhälle. Mikael Morberg är ”kunskapsmanager” på Mångkulturellt centrum och ser många likheter mellan problemen i förorten och på glesbygden. Till exempel har inte Fittja i norra Botkyrka någon riktigt bra livsmedelsaffär, säger han. – Handelns betydelse för att skapa ett levande centrum ska inte underskattas.   Testa lagens gränser En chans till utveckling finns i den upprustning av allmännyttans bostadsbestånd som är på gång. Men då gäller det att även lokala företagare kommer i fråga när de många uppdragen fördelas, till exempel inom byggsektorn. Mikael Morberg önskar att kommunerna blev bättre på att testa gränserna i upphandlingsreglerna, med att ställa krav som gynnar hantverkare och andra lokalt förankrade företag. – Kommunerna kan påverka tolkningen av lagen. Mitt intryck är att man ofta ger sig för lätt.   Med EU2020-strategin vill EU ha en utveckling där olika ”territorier” – det kan handla om regioner, byar eller stadsdelar – ska stärkas genom att komplettera varandra snarare än att konkurrera. Staffan Bond, verksamhetsansvarig på organisationen Hela Sverige ska leva, tror också på komplettering som strategi.  – Även de små byarna ska ha en given plats i samhällsstrukturen och göra det möjligt för folk ute i bygderna att på ett varsamt sätt bruka de lokala resurserna, säger han.   I skriften ”Världens bästa by” tecknar Hela Sverige ska leva en bild av de förutsättningar som krävs för att glesbygden ska kunna överleva. Staffan Bond nämner några: skola, livsmedelsaffär, bredband, fungerande postgång och rimliga avstånd till hälso- och sjukvård.   Saknar politisk vilja Men utvecklingen går dessvärre i en annan riktning, konstaterar han. Servicen på landsbygden och i småbyar har under tjugo års avlövats. I dag är samhällenas överlevnad ofta beroende av att invånarna själva sköter servicen.   Staffan Bond ser ingen vilja hos de politiska partierna att vända utvecklingen. Statliga pengar till enskilda projekt ger inga varaktiga lösningar, och utvecklingen mot mer regional makt innebär inte automatiskt en samordning som stärker glesbygden. – Det är långt ifrån självklart att det leder till bättre samordning på bynivå, säger Staffan Bond. Att tala om kompletta samhällen, vare sig det handlar om byar eller städer, är vanskligt och i viss mån en utopi, menar han. – Jag säger hellre att vi behöver ett samhälle där det finns utrymme för både det lilla och det stora och som ger valfrihet för människor.   Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält

Lämna en kommentar