Turistnäringen i Sverige växer – men inte riktigt i den takt vi hoppats på;

Den svenska turistnäringen omsätter över 250 miljarder kronor. Den är ca 50 gånger så stor som till exempel den svenska musikbranschen och en och en halv gång så stor som Sveriges fordonsexport. Det är alltså en oerhört viktig näring och den är dessutom intressant eftersom den speglar samhällets rörliget och benägenhet att flytta eller bryta gränser. I branschens egen långtidsutredning, kallad vision 2020, har man prognosticerat för en fördubbling av volymerna under de kommande tio åren. De sista rapporterna innebär dock, om inte en kalldusch, så åtminstone lite iskallt duggregn innanför kragen. Inte mindre än tio procent måste man skriva ner den förväntade omsättningen med – om inget görs. Jan Lundin, VD för Rese- och Turistnäringen i Sverige, pekar ut mötesindustrin, kulturlivet, naturturism och idrotten som viktigaste områden för att återställa tron på vision 2020. Det osäkra konjunkturläget i omvärlden gör att inte minst internationella gäster, d v s exporten, minskat kraftigt. Den absoluta lejonparten av resandet om tio år räknar man nu med att svenska resenärer kommer att stå för. Vi missar alltså en del chanser att komma åt riktiga, nya pengar från utlandet.

Framtidskommissionen har pratat om de nya jobben

Regeringens framtidskommission, tillsatt och ledd av statsminister Fredrik Reinfeldt, genomför fyra framtidsutredningar baserade på fyra utmaningar. Dessa utredningars resultat skall levereras i en rapport under våren 2013 och under arbetet fram till dess anordnar kommissionen möten på olika teman. Den 20 mars var temat ”Framtidens jobb”. Under dagen fick deltagarna lyssna på Klas Eklunds analys av den globala ekonomin och den hårdare konkurrens han menar kommer att gälla för svenskt näringsliv. Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, förespådde, och önskade, att arbetskraftsinvandring skulle komma att bli ett normalt och okontroversiellt inslag på svensk arbetsmarknad. Slutligen talade Eva Nordmark, ordförande för TCO. Eva Nordmark tvekade inte att kalla framtidens arbetsliv för ”gränslöst” men menade då i en mer bildlig betydelse och förutsåg krav på allt bättre ledarskap för att hantera en mer ostrukturerad arbetssituation.

Regeringen beslutar om insatser för Glasriket

Torsdagen den 22 mars beslutade regeringen att ge länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län i uppdrag att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket.
– Glasriket betyder mycket för Sverige som turistdestination och är en viktig motor för jobb och utveckling i regionen. Men glasindustrin står inför en rad utmaningar framöver och dagens beslut syftar till att samordna och stärka regionens kompetens och resurser så att vi får bättre förutsättningar för företagande och investeringar framöver, säger näringsminister Annie Lööf.
Uppdraget tar sin utgångspunkt i befintliga resurser på nationell, regional och lokal nivå och ska ske i samverkan med berörda aktörer. Tillväxtverket ska bistå länen i deras arbete. VisitSweden AB ska också ges möjlighet att delta i uppdraget. En första redovisning av uppdraget ska ske till regeringen senast den 31 augusti 2012 och slutredovisas senast den 31 december 2014.

En del nya företag har ingen födelseort. They are ”born global” 

Liliya Altshuler försvarar sin avhandling vid Lunds Universitet den 20 april. Avhandlingen har titeln ”Competitive Capabilities of a Technology Born Global”. Grunden för avhandlingen är att en hel del nya företag har visat sig ha globala egenskaper redan från början. De når internationella finansiärer, internationell utveckling och internationell marknad utan att egentligen någonsin ha haft en hemmabas. Altshuler har belyst vilka mekanismer och förutsättningar som gjort en sådan utveckling möjligt och vilka faktorer som leder till global konkurrenskraft i de här mycket speciella fallen. Det intressanta, säger Altshuler, är hur dessa företag upprätthåller en långsiktigt global konkurrenskraft trots sin mycket begränsade storlek och sina begränsade resurser. De jobbar ju, trots allt, i olika länder och i olika omgivningar. Detta är ett underbeforskat område till skillnad från det ganska väl kända territorium i vilket våra tidigare globala jätteföretag fungerat.

1.300 miljarder svenska kronor får inriktning och syfte

EU:s arbete med långtidsbudgeten övergick i regelrätta förhandlingar under allmänna rådet den 26 mars. Under det danska ordförandeskapet har ett utkast framarbetats och nu vidtar alltså förhandlingar om områden som tillväxtskapande, säkerhet, medborgarskap, vår plats i världen och en del annat. Den stora jordbrukspolitiken genomlyses i april och i maj hanteras hela långtidsbudgeten för första gången. Som i alla offentliga budgetsammanhang finns det en tydlig konfrontationslinje mellan förvaltare/bevarare å ena sidan och nybyggare/revolutionärer å den andra. I EU:s långtidsbudget är den förkastningslinjen kanske allra tydligast i diskussionen om huruvida forskning och innovation skall få växa på bekostnad av jordbruksstödet. Just den omprioriteringen menar EU-minister Birgitta Ohlsson är en av huvudfrågorna för budgetprocessen.
Europa får inte bli världens största museum
säger hon i ett uttalande inför de kommande budgetförhandlingarna.

EU-kommissionen pekar med hela handen när det gäller Östersjön

I Norden finns två tydliga större regionbildningar. Den ena är Nordens västkust, d v s korridoren från Oslo till Köpenhamn via Göteborg och Malmö. Den andra är Östersjöregionen. När det gäller Östersjöregionen har EU-kommissionen just slagit fast att ett av tre prioriterade mål är att intensifiera arbetet med att koppla ihop befolkningarna runt Östersjöns kuster. Kommissionen skriver att politiskt engagemang på högsta nivå, bättre samordning av olika politikområden och ett hållbart och omfattande infrastrukturarbete måste till. När det gäller den sista punkten krävs bättre samordning av finansieringsfrågorna och tätare samarbete mellan de baltiska länderna. Kommissionen kommer att utvärdera arbetet bland annat utifrån frågan om huruvida de sju stora infrastrukturprojekt som nu planeras blir genomförda i tid. Hit hör en fast förbindelse över Fehmarn Belt och det stora järnvägsprojektet Rail Baltica. Kommissionen pekar också på vikten av att den planerade ihopkopplingen av gas- och elmarknader genomförs som planerat de kommande åren.
Lämna en kommentar