GLOBALT: Större städer blir allt viktigare nav i globala nätverk. Bara de områden som är uppkopplade har chans att växa. Denna utveckling ställer traditionella uppfattningar om centrum och periferi på ända, menar den brittiske forskaren Tassilo Herrschel.  

De två forskarna Tassilo Herrschel och Gordon Dabinett vid universiteten i Westminster respektive Sheffield i Storbritannien, ingår i forskarnätverket Regional Studies Association. De har tittat närmare på hur den globala utvecklingen sätter avtryck på Europas regioner.
 
Från plats till nätverk
Den regionalpolitik som bedrivs nationellt, och inte minst inom EU, bygger i dag på en uppdelning av hela territorier där det finns aktörer med olika slags behov. Antingen finns man innanför eller utanför ett sådant territorium. Politikens och de finansiella stödens gränsposteringar följer kartbildernas kritstreck.
Att det förhåller sig på det här sättet bottnar i en idé om att vissa förutsättningar inom ett visst territorium krävs för tillväxten.
 
– Den här bilden är det hög tid att vi börjar revidera, säger Herrschel som menar att forskarna nu börjar se ett helt annat mönster växa fram, ett som mer kan liknas vid ett finmaskigt nätverk som kopplas samman via de större städerna. Det är via kommunikationer – transportstråk och uppkopplingar – som nya värden skapas. Logiken är enkel: Ju fler kopplingar, desto större makt och inflytande.
 
– Om en ort hamnar vid sidan av dessa nätverk så spelar det ingen roll hur nära ett centrum man är. Om de som finns på platsen inte är uppkopplade så hamnar man direkt i periferin. En geografiskt centralt belägen plats kan alltså visa sig befinna sig i periferin i vissa avseenden och vice versa, beroende på vilka resurser vi pratar om, säger han.
Fördel storstäder  
Enligt Tassilo Herrschel kommer nätverken att dominera allt mer för organisering eftersom, i en global värld, nätverk erbjuder mer flexibilitet och på så vis bidrar mer till tillväxt än de traditionella institutionella beslutsstrukturerna. Nätverkens frammarsch betyder också att de påverkar agendan för hela regioner.
– Det här betyder att större städer kommer att få en allt viktigare roll för utvecklingen av hela regioner. De fungerar som både noder, kopplingscentraler, mottagare och avsändare, säger Herrschel.

 
Utmaningen för den framtida regionalpolitiken blir att ge städerna rätt förutsättningar för att växa och koppla upp sig globalt, och samtidigt värna kopplingen mellan staden och den omgivande regionen, säger Herrschel.
Det här är ett bekymmer för hela EU:s regionalpolitik i dag och en jätteutmaning för utformningen av sammanhållningspolitiken efter 2013, påpekar han.
– De vill integrera utsatta territorier men ser att den nuvarande utformningen blir både dyrare och mer ineffektiv, samtidigt som de måste ge större städer ett mer aktivt stöd om de ska klara av den globala konkurrensen.
 
Individuell anpassning
Enligt Herrschel är den enda vägen vidare att låta politiken och programmen anpassas individuellt – inte till området utan till den uppsättning aktörer och nätverk som finns tillgängliga i de aktuella området.
– Initiativen måste fungera och integreras på flera samhällsnivåer parallellt och politiken måste vara

 

sektorsövergripande och anpassad så att den fungerar på flera platser.

– Det nya sättet att tänka kring regional utvecklingspolitik är att alla kompletterar varandra snarare än att regionen vinner framgångar bara om konkurrensvillkoren skärps. Men var hamnar den verkliga makten i nätverket? Det är en jätteviktig fråga!
 
Större skala ökar trycket
Hans landsman Gordon Dabinett vid universitetet i Sheffield ser saken från en lite annan infallsvinkel:
– Det vi ofta missar är att globaliseringen gör det möjligt att bedriva verksamheter i en helt annat skala än tidigare. Ny teknologi och nya finansieringsmöjligheter gör det helt enkelt mycket enklare att driva storskaliga verksamheter globalt.
Det här har enligt honom skapat en oerhörd press på både det lokala näringslivet och på de sociala banden mellan medborgare, eftersom den verkliga makten flyttas ifrån den lokala nivån.
– Nationellt och inte minst på EU-nivån märker man av detta, genom att obalansen mellan regionerna tilltar och att tillväxten koncentreras till större städer. Ett annat tecken är att det uppstår spänningar mellan de administrativa nivåerna och de funktionellt växande regionerna, säger han.
Tidstypiskt nog drivs välfärdsfunktionerna, som vård, skola och omsorg, privat men inte av det lokala näringslivet av internationella storföretag som klarar av att erbjuda storskaliga lösningar till låga kostnader.
Enligt Dabinett håller även de tidigare politiska beslutshierarkierna på att trängas undan av nätverkens dynamik.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar