De två handelsblocken EU och Kina har en rad intressen som förenar dem. Under seminariet EU-China High Level Seminar som hölls under Open Days i Bryssel, berördes nyttan av en fungerande flernivåstyrning. Frida Johansson från Karlstads Universitetet funderar om denna utmaning kan visa sig bli en öppning mot ett mer demokratiskt systemskifte.  

Under OPEN DAYS 2011 hölls det sjätte högnivåseminariet ”EU-China High Level Seminar on Regional Policy”. Detta ingick i den formella dialogen mellan DG REGIO och den kinesiska kommissionen för nationell utveckling och reformer (NDRC). Seminariet fokuserade på strategier för, samt politisk styrning av, EU:s och Kinas regionalpolitik.

Samtidigt som inkomstskillnader mellan olika regioner i Kina har minskat återstår betydande utmaningar. Förutom ökade investeringar i Kinas humankapital samt en mer jämn välfärdsfördelning antydde representanter från NDRC ett behov av ökat deltagande på lokal och regional nivå.

Representanter från EU fokuserade å sin sida på komplexiteten i en utvecklad flernivåstyrning. Bland annat tog de upp den inbakade spänningen mellan top-down- och bottom-up-processer. Dessutom påpekade de vilken tid det tar att utveckla den kunskap och engagemang som förutsätts bland olika typer av aktörer.

Så vad kan respektive part tänkas vilja få ut av ett samarbete? Från ett europeiskt perspektiv tycks Kinas snabba ekonomiska utvecklingstakt attrahera. Medan EU genomgår den djupaste ekonomiska krisen sedan EU:

bildande fortsätter Kina att presentera en framgångsrik ekonomisk tillväxt i BNP (8-10%). Vidare tycks representanter från EU vilja dela med sig av erfarenheter från komplex flernivåstyrning, där demokratiska aspekter inte är oviktiga. Flernivåstyrning och ökat deltagande innefattar förutom top-down-processer även bottom-up-processer där det regionala intresset formas genom ett horisontellt engagemang. Även om det under högnivåseminariet antyddes ett behov av deltagande på lokal och regional nivå är frågan huruvida en sådan utveckling kan realiseras i Kinas nuvarande politiska system.

Trots att samarbetet mellan EU och Kina inte är inriktat mot demokratisering kan frågan ställas om Kinas många pragmatiska lösningar ändå på lång sikt kan tänkas resultera i en sådan utveckling. I nordiska länder har den ökade fokuseringen på flernivåstyrning bland annat resulterat i ökat politiskt deltagande, såväl mellan samhällsnivåer (vertikalt) liksom över  sektorsgränserna (horisontellt). Exempelvis har samarbetet i Värmland mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor stärkts på senare år. Fler aktörer involveras i politiska processer vilket anses gynna regionens konkurrenskraft. Värmland har blivit internationellt erkänd för sin klusterverksamhet där ett "triple helix"-perspektiv har fått genomslag. Som en följd av effektivare horisontella processer höjs medvetenheten och incitamenten att påverka vertikalt, det vill säga i det komplexa flernivåsystemet.

 

I dagsläget vet vi egentligen väldigt lite om komplexa flernivåsystem, vad det exakt är för någonting, vilka politiska konsekvenser flernivåstyrning får på systemnivå. Frågan är alltså vad pragmatiska transregionala samarbeten kan få för politisk betydelse på lång sikt? Än så länge har vi inget svar på den frågan.

  Frida Johnsson

Masterprogrammet i regionalt samhällsbyggande

Karlstads universitet.

 

Bakgrund: Samarbete mellan EU och Kina

Ett samförståndsavtal kring regionalpolitik mellan DG REGIO och den kinesiska kommissionen för nationell utveckling och reformer (NDRC) slöts år 2006.

Såväl Kina som EU uppvisar betydande regionala skillnader, varpå målsättningen att främja tillväxt i prioriterade regioner identifieras som gemensam utgångspunkt för erfarenhetsutbyte.

Målet med samarbetet är att (1) främja ömsesidig förståelse och bilateralt samarbete inom regionalpolitiken samt (2) etablera kommunikationskanaler för att stärka utbytet av information.

Lämna en kommentar