Det är hög tid för kommunerna att gilla läget och i högre utsträckning börja engagera sig i den europeiska beslutsfattandet. Det skulle även hela regioner vinna på, menar Sebastian Marx, ansvarig för Göteborgs stads nyöppnade Brysselkontor.  

En stad som Göteborg påverkas i allt högre grad av lagstiftning som har sitt ursprung utanför Sveriges gränser. Sveriges medlemskap i EU innebär att en stor del av den lagstiftning som styr stadens verksamheter ursprungligen härrör från EU. Man räknar idag med att närmare 70 procent av EU:s gemensamma lagstiftning implementeras på lokal nivå. 
 
Därför är det av stor vikt att en stad som Göteborg har en god omvärldsbevakning av de internationella processer och nationella tillämpningar som kan komma att påverka kommunen. Tidig information om pågående lagstiftnings- och policyprocesser samt finansieringsmöjligheter till utvecklingsprojekt förbättrar beredskapen inför förändringar och möjliggör medverkan i utformningen av lagar och beslut.
I Sverige är kommuner vana vid att systematiskt delta i nationella remissförfarande men att behandla EU:s lagstiftning på samma konsekventa sätt är inte lika självklart trots betydelsen för kommunernas arbete. I Göteborg etableras just nu ett förfarande som gör att de för staden relevanta EU lagstiftningsförslagen aktivt analyseras ute i relevanta förvaltningar av tjänstemän och nämnder. De positioner som kommunstyrelsen sedan tar sprids aktivt till beslutsfattare inom EU:s institutioner och den nationella nivån.
 
Det är min erfarenhet att EU:s beslutsfattare är mycket intresserade och lyhörda när den lokala nivån kommer med konstruktiva inspel så länge dessa kommer in i rätt tid i processen. Detta kräver att man håller löpande koll på EU:s verksamhetsplaner och inte förlorar tid när ett lagförslag publiceras. Genom att vara väl förberedd på att behandla frågorna så kan man säkerställa att den egna förvaltningen kan göra en utförlig analys och ett omfattande beslutsunderlag, så att den lokala politiska nivån kan positionera sig
och göra inspel som ligger rätt i tiden med tanke på EU:s beslutsfattningsprocess.

 

EU:s institutioner ser mer och mer den regionala och lokala nivån som en tillgång för EU, eftersom det är den politiska nivån som är närmast medborgarna. Med Lissabonfördragets ratificering kommer den lokala och

regionala nivån att stärkas ytterligare i och med den stärkning av subsidiaritetsprincipen och Regionkommittén som fördraget innebär.

 
EU är beroende av att både den nationella och den regionala och lokala nivån ger sin syn på lagstiftningsförslag då detta hjälper till att säkerställa en effektiv lagstiftning som tar hänsyn till den lokala och regionala nivåns intressen och erfarenheter med genomförandet av EU lagstiftning. Detta reflekteras också i Regionkommitténs aktuella vitbok som behandlar den lokala och regionala nivåns roll i beslutsfattningsprocessen och där flernivåstyre definieras som ”samordnade insatser från EU, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna grundade på partnerskap i syfte att utforma och genomföra EU:s politik” .
 
Jag tror det är dags att fler kommuner tydligare accepterar den roll som EU spelar i vardagen på lokal nivå och att man engagerar sig mer aktivt i beslutsfattningsprocessen, inte bara för att bevaka sina egna intressen utan också för att aktivt bidra till en europeisk lagstiftning som baserar på lokala erfarenheter.
 
Sebastian Marx
 
Sebastian Marx är statsvetare och har arbetat som lobbyist i Bryssel i över 12 år för både offentliga och privata uppdragsgivare. Sedan 2008 representerar han Göteborgs Stad i Bryssel.
Lämna en kommentar