Den just nu aktuella Östersjöstrategin följs med stort intresse från många håll. Men har strategin verkligen rätt fokus frågar sig Pontus Tallberg, omvärldsanalytiker verksam vid Region Skåne, med egna erfarenheter från Wien-Bratislava regionen.    

Den ekonomiska koncentrationen i Europa brukar illustreras i form av en ”blå banan” från London via Paris och Frankfurt till Milano. Östersjön är i förhållande till detta område en periferi. Det är skäl nog till att utveckla Östersjöområdet strategiskt för att kompensera det perifera läget. Men hur ska hela områdets potential utvecklas? En sådan strategi måste omfatta konkreta förslag för hur området ska integreras. Det behövs strategiska samarbeten mellan kommuner och regioner i de olika länderna med starka institutionella ramar för handelsutbyte, kunskapsutbyte och transportkopplingar. Aktörerna måste dessutom ha förmågan att fatta beslut.
 
Det finns därför en rad skäl till att prioritera Östersjösamarbetet på det sätt som Sverige gör under ordförandeskapet i EU. Ett starkt skäl är givetvis miljön i Östersjön. Det är också detta som oftast lyfts fram politiskt. Ingen motsätter sig detta men frågan är om det hållbara tillväxtperspektivet får tillräckligt utrymme. Kan det vara så att tillväxten är förutsättning för att nödvändiga miljöåtgärder ska kunna göras. Östersjöstaterna är ekonomiskt svaga stater och har knappas miljön som prioriterat område.
 
Det finns anledning att också se på andra områden i EU. Trots tal om samarbeten råder konkurrens mellan regioner och kommuner. Wien ligger också perifert i förhållande till ”bananen”. De behöver precis som länderna kring Östersjön utveckla strategier för att kompensera det geografiska läget Runt Wien byggs därför en makroregion kallad Centropa som omfattar delar av Österrike, Tjeckien, Slovakien och Ungern. Här finns dessutom planer på att formera en
Donaustrategi i samband med det ungerska ordförandeskapet. För att Östersjöområdet ska bli en stark tillväxtregion krävs att de baltiska staterna och Polen också prioriterar detta samarbete och inte tvärförbindelser till Tyskland eller för Polens del förbindelser ner mot Wien. Det är inte långt från det befolkningstäta södra Polen till Wien.

 

I samband med att strategier för Östersjöregionen formuleras måste detta konkurrensperspektivet finnas med i bakhuvudet. Ett program måste innehålla förslag som ska underlätta rörelserna i Östersjöregionen för individer och företag. Hit hör givetvis forskning och utbildning med tydligt tillväxtfokus Det måste göras så intressant att alla Östersjöländer gör prioriteringar som lyfter fram Östersjöperspektivet. Blir strategin inte tillräckligt kraftfull och intressant talar mycket för att förbindelserna till Tyskland blir viktigare och för stora delar av Polen handlar det om att istället vända sig mot Wien för här är konkurrensen mellan de båda makroregionerna en realitet. Går vi mot en sådan utveckling förblir Östersjöregionen en europeisk periferi.

 
Den fråga jag ställer mig är om den Östersjöstrategi som planeras tar hänsyn till dessa perspektiv och drar man de rätta slutsatserna? Jag tycker inte att de signaler som sänts ut riktigt uppfattar denna faktiska konkurrens ett starkt Wien kan innebära särskilt för de polska prioriteringarna.
 
Pontus Tallberg
Omvärldsanalytiker
Region Skåne
Lämna en kommentar