Vårdpersonalen på den kirurgiska kliniken vid Skaraborgs sjukhus i Skövde har lyckats med det till synes omöjliga, nämligen att få bort sin operationskö. Detta har till stor del skett tack vare de nya och djärva tankarna som läkaren och doktoranden Anders Plantin har lyckats implementera hos sina kollegor på sjukhuset. Tankar som till viss del har hämtats från industrins värld.

Surgery CC BT Army Medicin
Surgery CC BT Army Medicin

Långa operationsköer på flera månader och ibland upp till ett halvår är vad som numera brukar räknas som något fullständigt normalt inom den svenska sjukvården. Så var det också på Skaraborgs sjukhus i Skövde där kirurgkliniken tills för bara några år sedan var en vanlig och genomsnittlig svensk vårdklinik med sin operationskö på i runda slängar 120 dagar. Det mesta gick på rutin och den gemensamma jobbandan var hög men det var ingen som på fullt allvar trodde att man skulle kunna göra något åt situationen sådan som den såg ut. Men tack vare nya och helt revolutionerande tankar som hämtat sitt ursprung ur logistikens och industrins värld så har man nu kunnat få bort sin operationskö. Mannen bakom denna formidabla revolution heter Anders Plantin.

Denne Anders Plantin jobbade i 20 år som kirurg i Skövde innan han bytte karriär för att istället bli akademisk forskare på Centre for Healthcare Improvement (CHI) vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg där han har ägnat sig åt logistikforskning. I en pressrelease från Chalmers berättar han om bakgrunden till detta beslut. ”Jag har engagerat mig inom det här området på grund av all frustration jag har känt under åren i sjukvården. Där finns ett extremt stort behov av bättre produktionsplanering.”

Vårdens största problem är inte medicinska, utan organisatoriska

Anders Plantin fick i uppdrag att leda en stor förändringsprocess på lasarettet i Skövde och detta projekt startade 2010. Resultatet av den här processen har i sanning inte låtit vänta på sig. Operationskön är idag nere i ynka 30 dagar vilket man anser vara optimalt med tanke på kvaliteten på den vård som man erbjuder sina patienter. Det handlar, enligt Anders Plantin, inte om att tvinga personalen att stressa mer eller att springa fortare. Enligt Plantin så har det varit en gemensam process som har skett i samklang med personalens eget engagemang.

Hur har då detta arbete med att skapa en positiv förändring på den egna arbetsplatsen sett ut i praktiken? Jo, man började med att dela in alla de drygt 200 anställda på kliniken i olika arbetsgrupper. I dessa grupper jobbade man målinriktat med att identifiera olika problem samt arbetade fram konkreta förslag till vettiga lösningar på problemen. Det kunde till exempel handla om produktionsplanering och frågor rörande resursindelning och en till synes trivial problemställning i stil med läkarnas egna scheman. Man har numera ett jämnare antal kirurgläkare i tjänst på operationsavdelningen. Tidigare pendlade antalet kirurger mellan två och åtta medan antalet hos den övriga personalen alltid var detsamma. Antalet läkare var med andra ord den stora boven i dramat. Parallellt med att ha bedrivit brainstorming på hög nivå i dessa arbetsgrupper så har alla anställda träffats för att redovisa sina lösningar.

Ord och begrepp som produktionsplanering har sitt ursprung i tillverkningsindustrin och är något som har ingått i den forskning som Anders Plantin har bedrivit på Chalmers. Det som alltså är en smula iögonfallande är att man har hämtat parametrar från industrins värld när man har jobbat med den pågående förändringsprocessen på sjukhuset i Skövde. Man menar att detta är en kunskap som kommer att bli mer nödvändig framöver i takt med att den svenska sjukvården kommer att ställas inför alltfler tuffa och krävande utmaningar på grund av att vår egen befolkning blir allt äldre.

Det minst sagt positiva resultatet från den förändringsprocess som medarbetarna på kirurgen i Skövde har genomfört är inte bara imponerande utan visar även på en framkomlig väg för andra vårdenheter på andra platser i vårt land där man brottas med problem i stil med överbeläggningar och allmän stress hos personalen. Om man vågar hämta input från industrin när det handlar om begrepp och arbetsmetoder såsom logistik, organisering, kvalitetsarbete och inte minst produktionsplanering har man mycket effektiva vapen att ta till för att komma tillrätta med de utmaningar som svensk sjukvård oundvikligen kommer att ställas öga mot öga med inom en inte alltför avlägsen framtid. Problemen är alltså inte medicinska utan organisatoriska.

Lämna en kommentar