ÖSTERSJÖSTRATEGIN: De svenska regionförbunden i Kalmar och Västerbotten fick förra året EU-kommissionens välsignelse och direkta förfrågan att ta ledarskapet i frågan om hur en flernivåstyrning av Östersjöstrategin skulle kunna se ut. Men nu visar det sig att det i EU:s finansieringssystem inte finns några givna pengar att söka för ett sådant initiativ.  

Under 2009 så fattades inom EU ett beslut om ett nytt Lissabonfördrag samt en ny Östersjöstrategi. Att båda dessa antogs visade på att beslut fattade inom EU inte per automatik förverkligas ute i medlemsländerna utan kräver en bättre förankring. EU-kommissionen har efter detta förespråkat en så kallad flernivåstyrningsmodell, där alla nivåer är delaktiga. Att en sådan modell kommer på plats är inte minst viktig för Östersjöstrategin, där alla mål ska uppnås utan något ytterligare stöd från EU:s strukturfonder.   Klartecken i december Det var redan i oktober förra året som Västerbotten tillsammans med Kalmar tog ett initiativ till att ta upp frågan om flernivåstyrning i samband med Östersjöstrategins årskonferens i Tallinn. Senare samma höst fick de klartecken från EU-kommissionen för en ny så kallad horisontell aktivitet inom ramarna för Östersjöstrategin. Innehållet skulle vara flernivåstyrning, lokal och regional geografisk planering, samt hållbar utveckling, vilket var precis i linje med förslaget från de två förbunden. Initiativet skrevs in i en reviderad version av handlingsplanen den 13 december.   – Så nu är det full fart, säger direktören för Regionförbundet Kalmar, Håkan Brynielsson och fortsätter:  – Att den här frågan ligger helt rätt i tiden och dessutom har starkt stöd fick vi bevisat för oss då parlamentet höll en omröstning den 14 december förra året. Då ställdes frågan om behovet av en förstärkt flernivåstyrning inom hela EU och en överväldigande majoritet ställde sig bakom denna ståndpunkt.   Brynielsson berättar att de två regionförbunden nu måste lämna in en ansökan till Östersjöprogrammet senast den 31 mars för att få finansiering för projektet att utforma modellen för en flernivåstyrning. För att underlätta har man också fått ett rekommendationsbrev signerat EU-kommissionen. – Men de pengarna kommer inte att täcka kostnaderna för allt arbete som krävs för att omsätta de fina orden till fungerande styrsystem där politiken på alla nivåer till sist upplever att de har ett verkligt inflytande, säger Håkan Brynielsson.      Närmast i tiden ligger Östersjöstrategins nästa årsmöte, i höst, då parterna förväntas avrapportera vad man åstadkommit. – Vi kan inte förväntas infria allt för höga förhoppningar. Tiden vi haft på oss har ju varit oerhört kort. Möjligen kan vi ge några antydningar om vilket håll vi vill gå åt och hur vi tänkt oss att gå tillväga, säger Bernt Vedin från Region Västerbotten.   Länk till den reviderade handlingsplanen:    Se även tidigare artikel på samma tema i Gränsbrytning nr 18 år 2010    Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström   Vem betalar? Från Regionförbundet Västerbotten hoppas Bernt Vedin att EU-kommissionen kan göra ett undantag och bevilja projektet TA-medel (teknisk assistans). EU-parlamentet har tidigare beslutat att avsätta cirka 2,5 miljoner euro för ändamålet, men vid ett möte i polska Gdansk blev det inget av det.   – Vi blev givetvis besvikna. Det är ju en orimlig sits för oss ute i regionerna om vi skulle behöva ta våra egna regionala utvecklingsmedel till detta. I nuläget så knaprar vi på den slant som vi har fått från SIDA för att skriva ansökan och rulla arbetet tills vi får beslut, men pengarna går åt fort. Vi måste ta upp frågan direkt med DG Regio och Colin Wolfe, som har det yttersta ansvaret, säger Vedin. Och pengar behövs. I projektet ingår ansvaret för att förverkliga ett flernivåstyre inom strategins samtliga 15 prioriterade områden, liksom de cirka 100 projekt som fått kommissionens flaggskeppsstatus.   Alla måste representeras För att klara snurren så ska Kalmar och Västerbotten ta hjälp av ett partnerskap där alla nivåer och alla länder runt Östersjön ska finnas representerade. Kalmar leder arbetet och Västerbotten ansvaret för kommunikationen. – Men att sedan hitta och engagera rätt partners är ett riktigt stort jobb, intygar Thomas Johansson från SIDA Östersjöenheten, som också är SIDA:s kontaktperson i frågan. En av dem är universitetet i Tallinn, där forskare kliar sig i huvudet och funderar över hur ett flernivåstyre skulle kunna utformas. Andra partners är Union of Baltic Cities, HELCOM och VASAB, som täcker in hela makroregionen, och enskilda aktörer som Kommunförbundet i Lettland och Rostock stad i Tyskland. – Sedan ska vi inte glömma bort att vi även har med representanter från Donaustrategin i partnerskapet, säger Bernt Vedin, som tror att projektet i förlängningen även kan påverka framtida makroregioner.  

Lämna en kommentar