DANMARK: Den som tänker att all forskning inom hälso- och sjukvården enbart kan användas för att göra sjuka friska tror fel. Antalet områden där nya upptäckter kan användas är långt fler. Det vet man om ute i de danska regionerna, och nu spetsar man in sig på att försöka omsätta så stor del av den forskning som ändå pågår inom sina respektive universitetssjukhus till nya marknadsanpassade produkter.  

När danskarna fick sina nya regioner 2007 så fick man samtidigt en ny ansvarsfördelning mellan staten, regionerna och kommunerna. En av de nya uppgifter som regionerna fick var att tar fram så kallade forskningsstrategier. Poängen var att regionerna skulle driva på samhällsutvecklingen och ytterst bidra till att stärka regionernas konkurrenskraft. Och tanken var redan från början att regionernas egna högspecialiserade universitetssjukhus skulle spela förstafiolen.
 
Alla har sin specialitet
Nu är det inte så att alla regioner får sitt eget universitetssjukhus. Vissa regioner, så som Själland och Nordjylland, har upprättat samarbetsavtal med Universitetet i grannregionen eftersom man själva har et medicinsk fakultet i regionen. Roskilde på Själland ingår i Köpenhamns Universitetshospital i Region Huvudstaden. Ett liknande upplägg har sjukhuset i Aalborg på Nordjylland som ingår i Århus universitetshospital i Region Mittjylland.
– I samtliga regioner finns däremot ett nära samarbete mellan sjukhusen och läkemedels- och den medicinska industrin. Likaså har nästan alla regioner utvecklat sin nisch inom det här området, säger Kenneth Hirsch Sörensen, som är chefsrådgivare i de här frågorna på föreningen Danska Regioner och flikar in:
– I region Syddanmark är man till exempel duktiga på robotteknologi.
Och vad innebär det?
– Det handlar om hjälpmedel, exempelvis utrustning som hjälper vårdare med gamla inom den kommunala äldreomsorgen. Men du kan även hitta exempel så som distanskirurgi eller tekniska hjälpmedel för människor med kroniska hjärtproblem, säger han.
Och i Köpenhamn?
– I Huvudstaden är man av tradition duktiga på hälsoteknologi. Här finns ju också ett tätt samarbete med region Skåne i Sverige kring det man kallar Mediconvally.
Är Själland en del av detta kluster eller har man en egen nisch?
– Man kan nog säga att de ingår. Det är svårt att peka ut något speciellt område för dem.
En region där man mycket tydligt hittat sitt område är

Mittjylland, berättar Sörensen. Här vet man en hel de om hur mikrodatorer kan användas i kroppens vävnader för att stimulera, lindra eller rent av ersätta kroppens egna funktioner när de inte längre fungerar. På Nordjylland och främst i Ålborg är man kända för sin ingenjörsutbildning. Det har också präglat forskningen hälso- och sjukvården där man är bättre än på många andra håll att få till mervärden för både universitetet och sjukhuset

– Här har man startat något man kallar medicotech som här är en helt egen nisch mellan biologi, kemi och teknik, säger föreningen Danska Regioners chefsrådgivare. 
 
Koncentration till storstäderna
Men om forskningen vid universitetssjukhusen är tänkt att stärka regionerna, borde man då inte förvänta sig att effekterna ska komma hela regionen till del. De här initiativen kretsar väl främst kring ett fåtal större städer?
– Så är det ju. I de större städerna finns ju både resurserna och personalen. Man får nog se detta på sikt. När nya produkter utvecklats så kan ju å andra sidan själva produktionen hamna på andra platser i regionerna.
Är detta ett race som framförallt regionerna själva driver eller är kommunerna och näringslivet också med i praktiken?
– Näringslivet är absolut med genom läkemedelsindustrin. Kommunerna är nog med i ganska stor utsträckning. Framförallt när det kommer till det vi i Danmark kallar brukardrivna innovationer. Det innebär att både anställda och patienter också bidrar till att hitta lösningar som svarar på problem eller behov som sjukvården inte kan möta.
Händer det något på den här fronten i dag?
– Region Nordjylland och Huvudstaden har kommit längst. På Nordjylland har man startat ”Kliniken”. Det är ett forum för goda idéer där allt testas. De idéer som håller måttet går vidare till verksamhetschefen och prövas där om förslagen är kommersiellt gångbara. Det mesta tyder på att det kan bli en succé, säger han Kenneth Hirsch Sörensen.
 

 

Finansieringen – en svårknäckt nöt
Ser du något problem med den här fokuseringen på sjukhusens forskning som ett sätt att stärka regionernas konkurrenskraft?
– Det skulle möjligtvis vara hur resurserna ska användas. Det är ju hela tiden en avvägning mellan

satsningar på goda idéer som på sikt skulle kunna bli nya produkter och sjukhusens vardagsverksamhet

Hur ser riskkapitalmarknaden ut i Danmark för den här typen av satsningar?
– I och med finanskrisen så har det blivit allt svårare att få till finansiering. Vi har varit i kontakt med ministeriet för Vetenskap, Teknologi och Utveckling och vi hoppas få förstärkning därifrån men vi vet inget

än så länge. Regeringen sitter även på så kallade ”globaliseringsmedel” som ska användas för bättre forskning, mer innovation och bättre utbildningar. Kanske kan vi få något därifrån. 

Finns andra vägar att få in mer resurser?
– Det är i så fall EU:s sjunde ramprogram för forskning. Där satsar ju Region Huvudstaden mycket av sin energi. De har ju till och med ett eget kontor i Bryssel som enbart ska ta hem pengar i det här syftet, säger Kenneth Hirsch Sörensen.
 
Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström
Lämna en kommentar