NORGE: Norska kommuner får statliga pengar för att arbeta mer förebyggande i vården. Men den nya uppgiften väntas tära hårt på många kommuners ekonomi och nu kan reformen skynda på en utveckling mot färre och större kommuner.

Nyligen damp ett brev från Heledirektoratet i Oslo ned på de norska kommunkontoren. Brevet innehöll besked om hur mycket kommunerna måste betala för sjukvården under 2012.

Samtidigt sjösätter regeringen en reform där kommunerna från och med årsskiftet får i uppgift att arbeta mer förebyggande i vården. För det arbetet anslogs tidigare i år pengar i statsbudgeten, men nu visar det sig att ekvationen inte går ihop för många kommuner. Enligt Kommunernas Sentralförbund får en tredjedel av de knappt 430 norska kommunerna betala mer för sjukhusvården än de får i ökade intäkter från staten genom den så kallade medfinansieringen.

  Svårt för de små

– Många mindre kommuner får svårt att klara den nya uppgiften att arbeta förebyggande i vården. Det här skyndar på en kommunsammanslagning i Norge, säger Ola Stene, rådmann i Levanger.

Med sina drygt 18000 invånare hör Levanger, nära Trondheim, till gruppen medelstora kommuner. Levanger har sedan 2004 också ett nära samarbete med grannkommunen Verdal.

– För oss blir det här inga problem. Jag tycker att det är bra att kommunerna genom förebyggande arbete på sikt kan bidra till att kostnaderna för sjukhusvården minskar. Men det handlar ofta om dyra insatser och för många småkommuner innebär det bekymmer, säger Ola Stene.

Syftet med reformen är att ge kommunerna incitament för att jobba förebyggande och skapa ett bättre utbud av förebyggande vård lokalt. På det sättet ska fler patienter slippa sjukhusvård och långa resor till sjukhus.

  Fem miljarder

I reda pengar handlar det om knappt fem miljarder norska kronor som nästa år förs över från sjukvården till kommunerna. Pengarna

 

fördelas efter hur mycket respektive kommun utnyttjade sjukvården under 2010.

Lavangen kommun i höjd med Lofoten har bara drygt tusen invånare och hör till de kommuner som reagerat mot att utgifterna från och med nästa år kan bli högre än intäkterna.

– Att som regeringen säga att reformen är fullt finansierad är fel. När vi nu får besked om vilka belopp vi ska betala för sjukhusvården nästa år har de flesta kommuner redan fastslagit sin budget. Det här skapar problem, säger Erling Hanssen, rådmann i Lavangen.

  Klarnar om ett år

Regeringen vänder sig mot beskrivningen att många kommuner riskerar att få ekonomiska svårigheter på grund av medfinansieringen. Kommunernas utnyttjande av sjukhustjänster under 2012 kommer att avgöra hur ekvationen går ihop och då finns möjligheter att rätta till eventuella skevheter i systemet, uppger Dag-Henrik Sandbakken, statssekreterare i kommunaldepartementet.

– Det är fel att prata om vinnare och förlorare i reformen, säger han till tidningen Kommunal Rapport.

Den kommunala medfinansieringen omfattar framför allt somatisk vård. Psykiatrisk vård hör till det som hamnar utanför reformen, likaså missbrukarvård och laboratorietjänster av olika slag. Helse- og omsorgsdepartementet kommer att följa utvecklingen av reformen under 2012, i nära kontakt med Kommunernas Sentralförbund och de olika sjukhusen.

 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden:

Torbjörn Tenfält 

Lämna en kommentar