SVERIGE / STATEN: Vården behöver bli mer likvärdig i olika landsändar, men inte genom hårdare statlig styrning, anser Mats Eriksson (M), ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation. - Det här måste landsting och regioner klara själva, säger han.  

SVERIGE / STATEN: Förre apotekschefen Stefan Carlsson efterlyste stramare statliga tyglar när han för ett par veckor sedan presenterade sitt delbetänkande i vård- och omsorgsutredningen. Han vill jämna ut de skillnader i vårdutbud och kvalitet som finns i olika delar av Sverige.   

”Nationell samordning är mer än statlig styrning, men staten behöver ta en tydligare roll” skriver Stefan Carlsson i betänkandet.

Tål inte olikheter

Mats Eriksson (M), ordförande i Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation och regionråd i Halland, håller med om att det behövs en större geografisk likvärdighet.

– Svenskarna tål inte för stora olikheter. Människor blir mer och mer välinformerade och accepterar inte att tillgången till medicin och längden på vårdköerna skiljer sig beroende på var i landet man bor.

Men Mats Eriksson slår fast att utjämningen ska ske utan statens inblandning.

– Landstingen och regionerna kan bli bättre på samordning, säger han.

Som ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation har Mats  

Eriksson inga maktmedel för att få medlemmarna att utjämna skillnaderna. Istället litar han på goda argument och tar SKL:s öppna jämförelser som exempel.

– Det är ett mycket bra verktyg som visar hur olika det ser ut. Att vi är medvetna om skillnaderna är ett första steg.

Nya förutsättningar

Stefan Carlsson lyfter fram fem faktorer som skapat nya förutsättningar för den svenska sjukvården och omsorgen. Tillsammans gör de att kraven ökar på lika villkor i hela landet. Det går inte längre att se vård och omsorg som lokala och regionala frågor, menar Carlsson.

De fem faktorerna är:

*Demografiska förändringar och nya behandlingsmöjligheter leder till nya resursbehov.

*Internationaliseringen skapar ändrade regelverk och påverkar flödet av både patienter och personal.

* IT-utvecklingen gör att kunskaper sprids snabbare. Kraven på registrering och IT-system ökar.

*Patienter och anhöriga kräver mer inflytande samtidigt som de lättare kan se skillnader i vårdutbud och kvalitet.

 

*Fler fristående vårdproducenter gör att det offentliga systemet behöver utveckla sin förmåga att arbeta med verksamheter som drivs i olika former.

Mer resurser

Harriet Jorderud (S), landstingsstyrelsens ordförande i Jämtland, anser att nationella riktlinjer och socialstyrelsens kontroller är tillräckliga styrmedel för staten.

– Jag kan hålla med om att vi i landsting och regioner måste bli vassare och bättre på att samverka, men vi behöver också mer resurser. Sjukvården måste få en större andel av BNP för att kunna utvecklas, säger hon.

Landstingspolitikerna i Jämtland och Västernorrland är överens om att bilda en gemensam region. Harriet Jorderud ser visserligen behoven av ökad tillväxt och bättre infrastruktur som de främsta motiven för regionbildningen, men i förlängningen skapar den också bättre förutsättningar för vården.

– Utvecklingen av sjukvården har med tillväxten och befolkningens storlek att göra. Vi kan inte låta våra invånare få en sämre sjukvård än de som bor i södra Sverige, säger hon.

  Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Torbjörn Tenfält  

Lämna en kommentar