NORDEN / ÖSTERSJÖREGIONEN: Snart är det ett år sedan politikerna klubbade igenom Östersjöstrategin och en rad initiativ har redan påbörjats. Hur det hela ska styras upp är däremot fortfarande ett bekymmer för EU-kommissionen.  

Länder och regioner runt Östersjön måste i dag förhålla sig till en övergripande strategi, den så kallade Östersjöstrategin. Eftersom de bakomliggande problemen är långt mer komplexa än vad något enskilt land kan hantera så är målen många och ambitiösa men också fluffiga och diffusa. Här ryms miljö- och energifrågor till säkerhet och infrastruktur. Vad som är mindre uppenbart för alla inblandade parter är att vägen till en fungerande politisk styrmodell kan visa sig bli en lika stor utmaning som målen i sig.
 
Flernivåstyrning i praktiken
– Arkitekterna bakom Östersjöstrategin tycks ha sett en politisk sammanlänkad beslutsprocess framför sig där varje beslutsnivå aktivt deltar och påverkar slutresultatet. Men en sådan fungerande så kallad flernivåstyrning kommer inte till av sig själv, säger Bernt Wedin, vid Region Västerbotten
Han berättar därefter att ansvarige tjänsteman för Östersjöstrategin, Colin Wolfe inom EU-kommissionen, besökte Regionförbundet under mitten av sommaren och att frågan om flernivåstyrningen då kom upp.
– Han delade vår uppfattning om att flernivåstyrningen inte fungerar och erbjöd oss då på stående fot att själva ta ett initiativ. Och den inviten ville vi inte missa, säger Bernt Vedin.
 
Förspänt på hemmaplan
Både Bernt Vedin, ansvarig för EU-frågor och internationella relationer och Thomas Westerberg, ansvarig för regional utvecklingsplanering vid regionförbundet, inser att det kan krävas en hel del för att bli den drivande parten i ett sådant arbete. Samtidigt tycker de att deras egen region har flera goda förutsättningar.
– När våra kommuner och landstinget gick samman och bildade regionförbundet så startade vi även upp en analysgrupp för att få bättre koll på läget i länet. Det arbetet har hjälpt oss att bland annat få en bra överblick över vikten utav att olika planeringsprocesser hänger samman men också hur vi kan arbeta mer effektivt mellan samhällssektorer och mellan den lokala och regionala nivån. Dessutom har våra kommuner utmed de stora älvarna börjat arbeta på ett nytt sätt kring sina översiktsplaner och dem erfarenheterna kommer vara till stor hjälp, säger Thomas Westerberg.
 

Tar avstamp i årskonferensen

Västerbotten har även goda förutsättningar att påverka när den första årskonferensen kring Östersjöstrategins förverkligande går av stapeln den 14 – 15 oktober. I den stora konferenspanelen kommer nämligen regionförbundets ordförande Erik Bergkvist (s) att sitta.
– Hans jobb blir att övertyga alla om att regionerna måste få större inflytande och att det krävs fler insatser för att få till en fungerande flernivåstyrning, säger Vedin.
 
Lär av andra frontregioner
Men ett nytt uppdrag av den här kalibern innebär också att man i Västerbotten behöver se sig om och lära av andra som gjort liknande resor. Både Vedin och Westerberg sneglar därför söderut.
– Vi har nog en hel del att lära av både Region Blekinge och Region Skåne som varit så kallade leadpartners (ansvariga för projekt som täcker in hela Östersjöregionen, red. anmärk.) i olika projekt, säger Bernt Vedin.
– Sedan kan vi med all säkerhet lära oss en del via ett ESPON – projekt (handlar om territoriell planering, red.

 

anmärk.) där vi deltar och kan få inblick i hur man kan driva regionala planeringsprocesser i både England, Holland och Danmark, flikar Thomas Westerberg in.

 
Mellanstatliga organisationer viktiga
En grupp av aktörer som man inte kan komma förbi i det här sammanhanget är de mellanstatliga samarbetsorganen som alla har Östersjöregionen som sin hemmaarena. De är i regel nära knutna till EU:s medlemsländer men har dålig eller ingen förankring till den regionala eller lokala nivån.
– Vi kommer att behöva jobba närmare flera av dem, exempelvis Östersjökommissionen, Helcom, Östersjöstaternas råd och VASAB för att bara nämna några nyckelspelare. I dag träffar vi dem bara i olika sammanhang, säger Bernt Vedin.
 
Legala strukturer saknas
Men ska det bli lite mer snurr på arbetet kring flernivåstyrning så menar både Vedin och Westerberg att man behöver förenkla förutsättningarna för samarbete på den regional nivå även mellan medlemsländerna.
– Hos oss har vi talat om att ansöka om att få bilda en så kallat Europeisk gruppering för territoriella sammanhållning (EGTC, se faktaruta) mellan vår region och angränsande län i våra nordiska grannländer. Men än så länge finns inget

sådant initiativ i Sverige, och om vi ansöker så måste vi få klartecken från svenska regeringen, säger Bernt Vedin och avslutar:

– Den här typen av lösningar är viktiga för när vi får nya krav på oss från regeringen eller EU, så kan vi inte längre bara tänka ”Västerbotten” eller i nord-sydlig riktning (Sverige). Läget i finska Österbotten liksom norska Nordland, och i många frågor hela Östersjön, kan vara minst lika avgörande för om våra lösningar på hemmaplan ska bli hållbara på sikt.
 
Faktaruta:
Ett EGTC är en form av legal samarbetsstruktur över en eller flera nationsgränser som gör det möjligt för institutioner från olika länder att ta gemensamma initiativ utan att invänta förändringar i ländernas lagstiftning.
 
Länk till Östersjökommissionen: 
Länk till Östersjöstaternas råd:
Länk till VASAB:
Länk till Helcom:
Länk till EGTC: 
 

Nyhetsbyrån Regional Utveckling Norden: Per Holmström

Lämna en kommentar